Finansinspektionen har omarbetat sina tidigare föreslagna föreskrifter avseende amorteringskrav på bolån. Det nya är att det ska ges möjlighet att amortera ett tilläggslån på tio år i stället för att det amorteras tillsammans med övriga lån.
Finansinspektionen (FI) anser att det finns ett behov av amorteringskrav i Sverige. Ett amorteringskrav dämpar skuldsättningen. Lägre skuldsättning ökar hushållens motståndskraft mot störningar och minskar risken att Sveriges ekonomi påverkas negativt om något oväntat händer i Sverige eller i omvärlden.
Nya bolån med en belåningsgrad över 70 procent ska därför amorteras med minst 2 procent av det ursprungliga lånebeloppet varje år. Lån med under 70 procents belåningsgrad ska amorteras med minst 1 procent per år till dess att belåningsgraden är 50 procent. Om du har befintliga bolån som tagits innan den 1 juni i år, kan tilläggslån antingen betalas av enligt grundregeln eller på tio år. Möjligheten att amortera ett tilläggslån på tio år har tillkommit för att undvika tröskeleffekter för dig som har befintliga bolån och därmed inte omfattas av amorteringskravet.
Om du ingått ett avtal om köp eller byggnation av en bostad innan 1 juni, omfattas inte de lån som du tar därefter för att finansiera köpet eller byggnationen av amorteringskravet.
Reglerna gäller endast nya bolån. Kravet gäller inte om du bara vill byta bank.
Om det finns särskilda skäl i ditt fall får bolåneföretagen medge att du inte behöver amortera på dina bostadslån under en begränsad period. Exempel på situationer där det kan bli aktuellt är arbetslöshet, dödsfall i familjen eller sjukdom.
Bolåneföretag får medge att lån som lämnas mot säkerhet i nyproducerade bostäder inte amorteras under de första fem åren. Denna möjlighet gäller endast för den som är förstahandsköpare.
Lån som lämnas mot säkerhet i fastighet som är fastighetstaxerad som lantbruksenhet omfattas inte av amorteringskravet.
Amorteringskravet utgår från marknadsvärdet på din bostad. Huvudprincipen är att omvärdering av bostaden som kan ligga till grund för att räkna om din belåningsgrad endast får ske vart femte år.
Omvärdering får även ske om det skett en avsevärd värdeförändring av din bostad av annan anledning än den allmänna prisutvecklingen på bostäder. Det kan till exempel handla om att du gjort en omfattande om- eller tillbyggnad. Renovering av enbart kök eller badrum eller tillbyggnad av balkong anses till exempel i normalfallet inte ge en avsevärd värdeförändring.
För dig som redan i dag äger din bostad gäller att omvärdering av bostaden får ske i samband med att du för första gången utökar din belåning efter att amorteringskravet börjat gälla. Därefter gäller de vanliga reglerna för omvärdering av bostaden, det vill säga att det får göras vart femte år eller om det skett en avsevärd värdeförändring.
Föreskrifterna ska börja gälla den 1 juni 2016.
Finansinspektionen, pressmeddelande
Företagsaktuellt nr 3 2016
Regeringen har presenterat en rad skatteförslag med budgeteffekter som kan träda ikraft 2017. Den slutliga utformningen kommer att framgå av höstens budgetproposition för 2017.
Uppräkningen av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt ska begränsas för 2017. Den beräknas därmed enligt nuvarande prognos uppgå till 438 400 kr för 2017. Utan begränsningen av uppräkningen beräknas den nedre skiktgränsen uppgå till 442 700 kr för 2017.
Intäktsräntan i skattekontot sänks till som lägst 0 procent. Syftet är att motverka att skattekonton används för kapitalplacering då räntan med nuvarande regler är skattefri och som lägst 0,5625 procent. Förslaget gör att statens kostnad beräknas minska med 730 miljoner kr år 2017.
Det ska införas en skattereduktion för reparation och underhåll av vitvaror i bostaden. Liksom för RUT-avdraget är det arbetskostnaden man kan få en skattereduktion för, inte kostnader för material, resor med mera. Arbetet ska utföras i bostaden, vilken inkluderar garage, förråd eller tvättstuga.
Momsen på mindre reparationer sänks enligt förslaget från 25 procent till 12 procent. Det gäller reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hemtextilier.
Enskilda näringsidkare som inte har haft någon anställd under 2016 och som anställer en person efter 31 mars i år ska enligt förslaget bara betala ålderspensionsavgiften på ersättningen till den anställde under de tolv första månaderna. Övriga arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt behöver alltså inte betalas.
Den nya lagen föreslås träda ikraft den 1 januari 2017 och gälla till och med den 31 december 2021. Lagen ska tillämpas på ersättningar som betalas ut efter den 1 januari 2017.
Avdraget ska enligt förslaget gälla för företag, inklusive enskilda näringsidkare, som inte omfattas av EUs system för handel med utsläppsrätter. Avdraget, som alltså inte omfattar privatpersoner, avser kostnaden för utsläppsrätter som tas bort från handelssystemet för att klimatkompensera för växthusgaser som har släppts ut i den egna verksamheten.
Förslaget innebär att reklamskatten för annonser sänks och gränsen för redovisningsskyldighet höjs från 20 000 kr till 60 000 kr för andra än periodiska publikationer. Den höjda beloppsgränsen beräknas medföra att bland annat cirka 700 småföretag och idrottsföreningar slipper redovisa och betala reklamskatt.
Enligt förslaget ska avdraget för representation som avser lunch, middag, supé eller annan förtäring slopas vid inkomstbeskattningen. Men utgifter för enklare förtäring av mindre värde ska dock fortfarande få dras av. Momsavdraget för måltider får beräknas på högst 300 kr exklusive moms per person och tillfälle.
Den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar förlängs med tre år, till och med det beskattningsår som slutar den 31 december 2019. Den maximala nedsättningen minskas från dagen 16 000 kr till 10 000 kr per år.
Regeringen avser att i höstens budgetproposition återkomma med förslag om
Regeringens proposition 2015/16:100
Företagsaktuellt nr 3 2016
Kontrollavgift enligt kassaregisterlagen är en sanktionsavgift. Om det inte klart framgår att förutsättningarna för uttag av kontrollavgift är uppfyllda får Skatteverket inte ta ut någon avgift. Det slår kammarrätten fast i en dom.
I det aktuella målet hade Skatteverket påfört en pizzeria en kontrollavgift om 10 000 kr grundat på en kundräkning gjord av två tjänstemän i en bil parkerad utanför restaurangen. Vid kundräkningen hade cirka 30 iakttagelser gjorts som Skatteverket ansåg borde motsvaras av lika många kvitton i kassaregistret. Enligt kassaregistrets e-journal saknades det dock kvitto för tre av verkets iakttagelser och för två ansåg Skatteverket att ett för lågt försäljningsbelopp registrerats.
Ett företag som säljer varor eller tjänster mot kontant betalning eller mot betalning med kontokort ska använda ett certifierat kassaregister. Det finns dock undantag från detta krav bland annat när kontantförsäljningen är av obetydlig omfattning.
Skatteverket ska ta ut en kontrollavgift om verket vid en tillsyn eller ett kontrollbesök finner att den som är skyldig att använda ett kassaregister inte fullgör denna skyldighet.
Grund för att ta ut kontrollavgift finns bland annat när
Skatteverket har bevisbördan för att grundförutsättningarna för att ta ut kontrollavgift är uppfyllda. Skatteverket ska kunna visa att det är mycket sannolikt att företaget har brustit i sin skyldighet att använda kassaregister.
Kammarrätten i Göteborg konstaterar att de flesta iakttagelser motsvaras tidsmässigt av registreringar i kassan. Men i fem fall har det antecknats att personer kommit ut med pizzakartonger utan att iakttagelsen tidsmässigt motsvaras av en registrerad försäljning av pizza. Tjänstemännen har inte kunnat iaktta om betalning gjorts vid dessa fem tillfällen. Enligt bolaget kan det vara fråga om reklamationer, försäljning på kredit eller avhämtning mot kupong.
Enligt kammarrätten är det sannolikt att åtminstone någon av de fem pizzaleveranserna motsvaras av en sådan betalning som ska registreras i kassaregister. Med det framgår inte klart att så är fallet. Frågan är då vilket beviskrav som gäller. Eftersom det inte är fråga om beskattning utan om påförande av en sanktionsavgift krävs enligt kammarrätten, på samma sätt som för skattetillägg, att det klart framgår att förutsättningarna för kontrollavgift är uppfyllda. Kammarrättens slutsats är att Skatteverket inte har haft fog för sitt beslut att ta ut kontrollavgift.
Dom 2016-02-05, mål nr 3839-15
Företagsaktuellt nr 2 2016
Vi presenterar kort ett urval av de nya lagar som trädde ikraft vid årsskiftet och som under 2016 kan komma att påverka dig och ditt företag.
Subventionsgraden vid köp av ROT-tjänster från ett företag och när en anställd får ROT-tjänster som förmån har sänkts från 50 till 30 procent.
Taket för RUT-avdraget har halverats till 25 000 kr per person och år för dem som inte har fyllt 65 år vid årets ingång. RUT-avdraget för städarbete eller annat rengöringsarbete omfattar nu endast enklare arbete samt flyttstädning. Matlagning ger inte längre rätt till RUT-avdrag.
Jobbskatteavdraget trappas nu av för den som vid årets ingång inte har fyllt 65 år och som har en arbetsinkomst som överstiger cirka 50 000 kr per månad. Även för den som vid årets ingång har fyllt 65 år trappas jobbskatteavdraget av för arbetsinkomst som överstiger 50 000 kr per månad. Avtrappningstakten är tre procent.
Det förhöjda grundavdraget för äldre har justerats så att personer över 65 år inte beskattas högre än löntagare yngre än 65 år för inkomster upp till 10 000 kr i månaden. Skatten har sänkts även för äldre med inkomster upp till 20 000 kr i månaden.
Den nedre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster har inte räknats upp för beskattningsåret 2016. Skiktgränsen är därmed densamma som för 2015, det vill säga 430 200 kr.
Rätten att göra avdrag med 1 800 kr per år för premier för pensionsförsäkring och inbetalningar på pensionssparkonton har slopats. Beloppsgränsen för återköp av pensionsförsäkring och förtida avslut av pensionssparkonto utan Skatteverkets medgivande har höjts till ett prisbasbelopp och tidsgränsen för förtida avslut har tagits bort.
Skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet har slopats.
Särskild löneskatt har införts på löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år. Särskild löneskatt har även införts på inkomst av aktiv näringsverksamhet för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år samt för personer som inte har fyllt 65 år men under hela året har uppburit hel allmän ålderspension enligt socialförsäkringsbalken. Den särskilda löneskatten är en form av socialavgift och uppgår till 6,15 procent.
Slopandet av nedsättningen av socialavgifterna för unga har tidigarelagts till den 1 juni 2016.
Schablonintäkten för investeringssparkonto respektive skatteunderlaget för kapitalförsäkring ska beräknas genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan ökad med 0,75 procentenheter. Schablonintäkten respektive skatteunderlaget ska dock beräknas till lägst 1,25 procent av kapitalunderlaget.
Avdragsrätten för förvaltningsutgifter i inkomstslaget kapital har slopats.
Investeraravdrag får inte längre göras om investeraren eller någon närstående direkt eller indirekt är delägare i det företag investeringen gäller eller i annat företag i samma koncern. Begränsningen gäller ägande under investeringsåret och de två föregående beskattningsåren.
Den särskilda slussningsregeln för moms inom koncern har slopats.
Avgifterna för sent inlämnade inkomstdeklarationer och skattedeklarationer samt för brister i hanteringen av kassaregister och personalliggare har höjts med 25 procent. För aktiebolag innebär det att avgiften för sent inlämnad inkomstdeklaration har höjts från 5 000 kr till till 6 250 kr.
Allmännyttiga ideella föreningars och registrerade trossamfunds verksamhet med försäljning av skänkta varor som utnyttjas som finansieringskälla för det ideella arbetet är skattefri. Undantaget från skatteplikt gäller om föreningen eller trossamfundet i övrigt uppfyller de krav som ställs för inskränkt skattskyldighet.
De nya reglerna innebär att kraven på upplysningar i noter till årsredovisningen har fått en tydligare struktur och att de har blivit färre för de mindre företagen. Det har blivit tydligare vad som avses med ägarintresse, intresseföretag och gemensamt styrda företag. Principen att information som inte är väsentlig kan utelämnas är nu en generell regel.
Företagsaktuellt nr 2 2016
Ett utländskt företag utan eget kontor eller plats för näringsverksamhet i Sverige anses ha fast driftställe här genom att en i Sverige anställd person har utfört arbete i sin bostad i enlighet med vad som framgår av anställningsavtalet.
Ett utländskt företag levererar supporttjänster av teknisk och administrativ natur till sitt utländska moderbolag som säljer tjänster till kunder. Företaget har anställt en försäljningschef som är bosatt i Sverige och har sin skatterättsliga hemvist här.
Arbetsuppgifterna består i att tillhandahålla råd och stöd för lanseringen av moderbolagets tjänster samt kartlägga och ge allmänna råd om marknaden. Enligt anställningsavtalet har försäljningschefen ingen rätt att ingå bindande avtal för företagets räkning.
Företaget har inget eget kontor eller plats för näringsverksamhet i Sverige. I anställningsavtalet anges att försäljningschefens arbetsplats bland annat är i bostaden. Där bokar han möten och resor, svarar på e-post och rapporterar till sina överordnande. Det arbetet utgör enligt företaget cirka fem procent av heltidsanställningen. Arbetsgivaren betalar ingen ersättning eller utrustning för arbetet i bostaden.
Företaget ville veta om det kan anses få ett fast driftställe i Sverige på grund av det arbete som försäljningschefen utför i sin bostad och ställde därför den frågan till Skatterättsnämnden, SRN.
Om ett utländskt företag har ett fast driftställe i Sverige likställs det i skattehänseende med ett inhemskt företag.
Fast driftställe definieras som en stadigvarande plats för affärsverksamhet varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs. Det finns tre villkor som samtliga ska vara uppfyllda för att fast driftställe ska anses föreligga. Villkoren är följande:
Enligt SRNs uppfattning kan arbetet i hemmet i det aktuella fallet inte anses som en så obetydlig del att bostaden av det skälet inte skulle kunna utgöra en stadigvarande plats varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs.
SRN hänvisar till rättsfallet RÅ 2009 ref. 91 där det sägs att det inte är nödvändigt att företaget äger, hyr eller har någon annan formell juridisk rätt att använda den aktuella lokalen. Det är tillräckligt att den rent faktiskt står till förfogande och används i företagets verksamhet.
I här aktuellt fall utför den anställde arbete för företagets räkning delvis i sin bostad i enlighet med sitt anställningsavtal, framhåller SRN. Med hänsyn till det anser SRN att bostaden får anses vara en sådan stadigvarande plats för affärsverksamheten som konstituerar ett fast driftställe.
Förhandsbesked 2016-02-01, dnr 127-14-D
Företagsaktuellt nr 2 2016
Regeringen föreslår i en proposition att långivare ska tillämpa villkor som bidrar till en sund amorteringskultur när de beviljar nya bolån.
Regeringen föreslår att en ny bestämmelse införs om amorteringskrav i lagen om bank- och finansieringsrörelse. Förslaget innebär att kreditinstitut som lämnar bolån till enskilda personer ska tillämpa återbetalningsvillkor som är förenliga med en sund amorteringskultur och motverkar alltför hög skuldsättning hos hushållen. Amorteringskravet gäller bolån med panträtt i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt samt bostadsbyggnad på ofri grund. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, ska få meddela föreskrifter om amorteringskravet.
För att minimera risken att nyproduktion av bostäder minskar, bör krediter som lämnas för förvärv av en nyproducerad bostad kunna undantas från amorteringskravet. Undantag från amorteringskravet bör även kunna beviljas, dels genom att vissa särskilda skäl föreligger, till exempel närståendes dödsfall, arbetslöshet, sjukdom eller skilsmässa, dels att undantaget ligger inom ramen för god kreditgivningssed. Enbart nya bolån ska omfattas av amorteringskravet.
Lagändringen föreslås träda i kraft 1 maj 2016.
Regeringens proposition 2015/16:89
Läs också: Föreskrifter om krav på amortering >>
Företagsaktuellt nr 2 2016
Finansinspektionen föreslår nya föreskrifter om krav på amortering av bolån som lämnas av banker och kreditmarknadsinstitut.
Nya bolån som överstiger 50 procent av en bostads värde ska omfattas av ett amorteringskrav, föreslår Finansinspektionen, FI. Med nya bolån avses lån som lämnas mot säkerhet i en bostad i Sverige efter att de föreslagna föreskrifterna börjat gälla. Bolån som lämnas av utländska företag verksamma i Sverige omfattas också. Ett befintligt lån behöver inte amorteras. Detta gäller även om man efter att reglerna börjat gälla byter bank, förutsatt att lånet inte utökas.
Enligt förslaget ska nya bolån som överstiger 70 procent av bostadens värde amorteras med minst två procent av de totala bolånen per år. För bolån som uppgår till mellan 50 och 70 procent av bostadens värde ska amortering ske med minst en procent av de totala bolånen per år. Det finns inga hinder mot att låntagare amorterar mer eller snabbare än vad som följer av amorteringskravet.
Värderingen av bostaden ska utgå från marknadsvärdet och omvärdering får tidigast ske vart femte år eller vid avsevärda värdeförändringar som inte beror på den allmänna prisutvecklingen på bostadsmarknaden. Lån som avser köp av nyproducerade bostäder föreslås vara undantagna.
De nya reglerna ska enligt förslaget börja gälla från och med den 1 juni 2016.
Finansinspektionen, dnr 14-16628
Läs också: Förslag om amorteringskrav >>
Företagsaktuellt nr 2 2016
En företagare som haft en utlänning utan arbetstillstånd anställd i sin enskilda firma blev påförd en särskild avgift på 44 000 kr. Men Högsta domstolen eftergav den företagsbot företagaren blivit påförd för samma förseelse.
En pizzeriaägare hade under sommaren 2012 en utlänning utan arbetstillstånd anställd i sin enskilda firma under drygt fem månader. Då det är förbjudet enligt utlänningslagen blev företagaren påförd en särskild avgift på 44 000 kr. Företagaren kände inte till att det krävdes att utlänningen hade arbetstillstånd. Men domstolarna kom fram till att han borde ha tagit reda på detta. Han hade alltså varit oaktsam. Både tingsrätten och hovrätten ansåg att han dessutom skulle betala företagsbot. Tingsrätten bestämde företagsboten till 25 000 kr. Hovrätten sänkte den till 5 000 kr.
Den som anställer en person som är medborgare i ett land utanför EU ska kontrollera att personen har rätt att vara i Sverige och arbeta här. Man ska även meddela Skatteverket om att man anställt en person från ett land utanför EU.
Enligt utlänningslagen är det straffbart för en arbetsgivare att ha en utlänning anställd, om han eller hon inte har rätt att vistas i Sverige eller saknar föreskrivet arbetstillstånd. Straffet är böter eller fängelse i högst ett år. Dessutom kan företagaren få betala en särskild avgift. Avgiften uppgår till ett halvt prisbasbelopp för varje utlänning som företaget haft anställd om anställningen har pågått i högst tre månader. Vid längre anställning uppgår avgiften till ett helt prisbasbelopp.
För brott som begåtts i en näringsverksamhet där straffet kan vara strängare än böter ska näringsidkaren påföras en företagsbot om han inte gjort vad som kan krävas för att förebygga brottsligheten. En företagsbot ska fastställas till lägst 5 000 kr och högst 10 miljoner kr.
Högsta domstolen, HD, konstaterade att den särskilda avgiften är speciellt avpassad för det slag av lagöverträdelser som företagaren gjort sig skyldig till. Det är därför naturligt att i första hand överväga om en sådan avgift ska tas ut. I detta fall fanns förutsättningar att ta ut en särskild avgift på 44 000 kr.
HD framhöll att det inte finns några principiella hinder att påföra en företagsbot vid sidan av den särskilda avgiften. Men då både den särskilda avgiften och företagsboten i huvudsak har som ändamål att reglerna på området ska följas talar det mot att tillämpa båda samtidigt. Eftersom den särskilda avgiften ska bestämmas till ett tämligen högt belopp framstår den, ansåg HD, som väl ägnad att tillgodose syftet att motverka brottslighet av aktuellt slag. HD eftergav därför företagsboten.
Dom 2015-12-10, mål nr B 2225-14
Företagsaktuellt nr 2 2016
Skatteverket har nu fastställt de normalbelopp som får tillämpas vid tjänsteresa, tillfällig anställning och dubbel bosättning i utlandet under 2016. Beloppen används som skattefritt traktamentsbelopp och gäller per dag, exklusive logi.
Efter tre månader i samma land reduceras traktamentet till 70 procent av normalbeloppet. Efter två år i samma land reduceras traktamentet till 50 procent. Avdrag för logi får i första hand göras med faktiska kostnader och i andra hand med ett halvt normalbelopp för aktuellt land.
SKV A 2015:24
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V Z Ö
Kostförmån
| Land: | Kronor: |
| A | |
| Albanien | 220 |
| Algeriet | 356 |
| Angola | 942 |
| Antigua och Barbuda | 605 |
| Argentina | 433 |
| Armenien | 366 |
| Australien | 608 |
| Azerbajdzjan | 517 |
| B | |
| Bahamas | 814 |
| Bahrain | 629 |
| Bangladesh | 425 |
| Barbados | 745 |
| Belgien | 631 |
| Belize | 459 |
| Benin | 412 |
| Bolivia | 275 |
| Bosnien-Hercegovina | 313 |
| Botswana | 252 |
| Brasilien | 337 |
| Brunei Darussalam | 329 |
| Bulgarien | 347 |
| Burkina Faso | 352 |
| Burma, se Myanmar | |
| C | |
| Centralafrikanska republiken | 397 |
| Chile | 354 |
| Colombia | 350 |
| Costa Rica | 440 |
| Cypern | 504 |
| D | |
| Danmark | 863 |
| Djibouti | 497 |
| E | |
| Ecuador | 490 |
| Egypten | 352 |
| Elfenbenskusten | 491 |
| El Salvador | 379 |
| Eritrea | 458 |
| Estland | 409 |
| Etiopien | 279 |
| F | |
| Filippinerna | 381 |
| Finland | 671 |
| Frankrike | 671 |
| Förenade Arabemiraten | 662 |
| G | |
| Gabon | 713 |
| Gambia | 277 |
| Georgien | 290 |
| Ghana | 356 |
| Grekland | 592 |
| Grenada | 457 |
| Grönland, se Danmark | |
| Guinea | 411 |
| Guyana | 511 |
| H | |
| Haiti | 474 |
| Honduras | 280 |
| Hong Kong, se Kina | |
| I | |
| Indien | 331 |
| Indonesien | 356 |
| Irak | 664 |
| Iran | 462 |
| Irland | 589 |
| Island | 682 |
| Israel | 776 |
| Italien | 515 |
| J | |
| Jamaica | 492 |
| Japan | 504 |
| Jordanien | 702 |
| K | |
| Kambodja | 379 |
| Kamerun | 443 |
| Kanada | 535 |
| Kazakstan | 299 |
| Kenya | 458 |
| Kina | 614 |
| Kirgizistan | 220 |
| Kongo (Brazzaville) | 506 |
| Kongo (Dem. Republiken) | 643 |
| Kosovo | 238 |
| Kroatien | 413 |
| Kuba | 443 |
| Kuwait | 694 |
| L | |
| Laos | 282 |
| Lettland | 420 |
| Libanon | 675 |
| Liberia | 547 |
| Litauen | 337 |
| Luxemburg | 611 |
| M | |
| Macao, se Kina | |
| Madagaskar | 220 |
| Makedonien | 291 |
| Malawi | 220 |
| Malaysia | 274 |
| Maldiverna | 380 |
| Mali | 422 |
| Malta | 485 |
| Marocko | 377 |
| Mauretanien | 332 |
| Mauritius | 392 |
| Mexiko | 329 |
| Mikronesien | 393 |
| Mocambique | 344 |
| Moldavien | 220 |
| Monaco | 780 |
| Mongoliet | 260 |
| Montenegro | 371 |
| Myanmar | 325 |
| N | |
| Nederländerna | 525 |
| Nederländska Antillerna | 481 |
| Nepal | 232 |
| Nicaragua | 291 |
| Niger | 303 |
| Nigeria | 696 |
| Norge | 834 |
| Nya Zeeland | 516 |
| O | |
| Oman | 705 |
| P | |
| Pakistan | 285 |
| Panama | 418 |
| Papua Nya Guinea | 495 |
| Paraguay | 248 |
| Peru | 441 |
| Polen | 371 |
| Portugal | 397 |
| Puerto Rico, se USA | |
| Q | |
| Qatar | 666 |
| R | |
| Rumänien | 308 |
| Rwanda | 306 |
| Ryssland | 463 |
| S | |
| Saint Lucia | 529 |
| Saint Vincent och Grenadinerna | 426 |
| Samoa, Självständiga staten | 554 |
| San Marino, se Italien | |
| Saudiarabien | 546 |
| Schweiz | 832 |
| Senegal | 510 |
| Serbien | 352 |
| Seychellerna | 474 |
| Sierra Leone | 496 |
| Singapore | 552 |
| Slovakien | 415 |
| Slovenien | 428 |
| Spanien | 512 |
| Sri Lanka | 306 |
| Storbritannien och Nordirland | 781 |
| Sudan | 559 |
| Swaziland | 220 |
| Sydafrika | 247 |
| Sydkorea | 637 |
| T | |
| Taiwan | 393 |
| Tanzania | 347 |
| Thailand | 460 |
| Tjeckien | 342 |
| Togo | 434 |
| Tonga | 429 |
| Trinidad och Tobago | 721 |
| Tunisien | 376 |
| Turkiet | 362 |
| Turkmenistan | 356 |
| Tyskland | 585 |
| U | |
| Uganda | 264 |
| Ukraina | 257 |
| Ungern | 348 |
| Uruguay | 425 |
| USA | 678 |
| Uzbekistan | 280 |
| V | |
| Vanuatu | 591 |
| Vietnam | 287 |
| Vitryssland | 220 |
| Z | |
| Zambia | 220 |
| Zimbabwe | 513 |
| Ö | |
| Österrike | 533 |
| Övriga länder och områden | 366 |
Kostförmån
Vid kostförmån ska traktamentet reduceras.
| Förmån | Reducering |
| Helt fri kost | 85% |
| Lunch och middag | 70% |
| Lunch eller middag | 35% |
| Frukost | 15% |
Företagsaktuellt nr 1 2016
Hyr du ut ditt fritidshus eller annan privatbostad via ett förmedlingsföretag får du inte göra avdrag för förmedlingsavgiften om du själv framstår som hyresvärd. Det skriver Skatteverket i ett ställningstagande.
Den hyra du får när du hyr ut ditt fritidshus eller annan privatbostad ska du ta upp till beskattning i inkomstslaget kapital. Redovisar och betalar du moms till Skatteverket för uthyrningen, ska momsen inte räknas med. Hyr du ut en fastighet får du göra avdrag med 20 procent av hyresinkomsten. Är det en hyresrätt eller bostadsrätt får du i stället göra avdrag för den del av hyran eller avgiften du själv betalar som avser den uthyrda delen. Några andra utgifter får du inte dra av. I stället får du göra ett schablonavdrag med 40 000 kr per år för varje privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet du hyr ut. Den del av hyran som återstår efter dessa två avdrag beskattas med 30 procent skatt. Hyr du ut till din arbetsgivare gäller andra regler.
Hyr du ut genom ett förmedlingsföretag tar företaget normalt ut en provision. Om du ska beskattas för hela hyran hyresgästen betalar eller enbart för den hyra du får ut från förmedlingsföretaget efter att de dragit av sin provision beror enligt Skatteverket på vem som uppträder som hyresvärd.
Skatteverket anser att företaget ska ses som en renodlad förmedlare när hyresgästerna vid en objektiv bedömning bör uppfatta att det är du som är hyresvärd och ansvarig för uthyrningen. Så är fallet när du som ägare ansvarar inför gästerna för att villkoren i hyresavtalet uppfylls vad gäller tillträde, ersättning, bostadens skick med mera. Följande omständigheter kan enligt Skatteverket tyda på att du ska räknas som hyresvärd:
Räknas du som hyresvärd ska du ta upp hela den hyra som gästen betalar som ersättning för uthyrningen, utan avdrag för förmedlingsavgiften.
Förmedlingsföretaget ska enligt Skatteverket ses som hyresvärd om det kan anses hyra ut bostaden i eget namn. Så är fallet om företaget ansvarar inför gästerna för villkoren i hyresavtalet uppfylls vad gäller tillträde, ersättning, bostadens skick med mera. Omständigheter som kan tyda på att företaget ska räknas som hyresvärd är att:
Skatteverket påpekar att du som ägare kan stå risken för att bostaden inte kan hyras ut under en viss period, utan att du ska ses som gästernas hyresvärd.
Räknas företaget som hyresvärd är din hyresinkomst det belopp som företaget redovisar och betalar till dig, efter avdrag för förmedlingsavgiften.
SKV ställningstagande, 2015-11-09, dnr: 131 496848-15/111