Artiklar

Nya förskrifter om amorteringskrav på bolån

Finansinspektionen har omarbetat sina tidigare föreslagna föreskrifter avseende amorteringskrav på bolån. Det nya är att det ska ges möjlighet att amortera ett tilläggslån på tio år i stället för att det amorteras tillsammans med övriga lån.

Finansinspektionen (FI) anser att det finns ett behov av amorteringskrav i Sverige. Ett amorteringskrav dämpar skuldsättningen. Lägre skuldsättning ökar hushållens motståndskraft mot störningar och minskar risken att Sveriges ekonomi påverkas negativt om något oväntat händer i Sverige eller i omvärlden.

Nya bolån med en belåningsgrad över 70 procent ska därför amorteras med minst 2 procent av det ursprungliga lånebeloppet varje år. Lån med under 70 procents belåningsgrad ska amorteras med minst 1 procent per år till dess att belåningsgraden är 50 procent. Om du har befintliga bolån som tagits innan den 1 juni i år, kan tilläggslån antingen betalas av enligt grundregeln eller på tio år. Möjligheten att amortera ett tilläggslån på tio år har tillkommit för att undvika tröskeleffekter för dig som har befintliga bolån och därmed inte omfattas av amorteringskravet.

Om du ingått ett avtal om köp eller byggnation av en bostad innan 1 juni, omfattas inte de lån som du tar därefter för att finansiera köpet eller byggnationen av amorteringskravet.

Reglerna gäller endast nya bolån. Kravet gäller inte om du bara vill byta bank.

Nya bolån är:

• När du tar ett lån för att köpa en bostad och använder bostaden som säkerhet för lånet.
• När du utökar ett befintligt lån med bostaden som säkerhet för att till exempel bekosta reparationer och hamnar på en belåningsgrad över 50 procent.

Undantag

Om det finns särskilda skäl i ditt fall får bolåneföretagen medge att du inte behöver amortera på dina bostadslån under en begränsad period. Exempel på situationer där det kan bli aktuellt är arbetslöshet, dödsfall i familjen eller sjukdom.

Bolåneföretag får medge att lån som lämnas mot säkerhet i nyproducerade bostäder inte amorteras under de första fem åren. Denna möjlighet gäller endast för den som är förstahandsköpare.

Lån som lämnas mot säkerhet i fastighet som är fastighetstaxerad som lantbruksenhet omfattas inte av amorteringskravet.

Omvärdering av bostaden

Amorteringskravet utgår från marknadsvärdet på din bostad. Huvudprincipen är att omvärdering av bostaden som kan ligga till grund för att räkna om din belåningsgrad endast får ske vart femte år.

Omvärdering får även ske om det skett en avsevärd värdeförändring av din bostad av annan anledning än den allmänna prisutvecklingen på bostäder. Det kan till exempel handla om att du gjort en omfattande om- eller tillbyggnad. Renovering av enbart kök eller badrum eller tillbyggnad av balkong anses till exempel i normalfallet inte ge en avsevärd värdeförändring.

För dig som redan i dag äger din bostad gäller att omvärdering av bostaden får ske i samband med att du för första gången utökar din belåning efter att amorteringskravet börjat gälla. Därefter gäller de vanliga reglerna för omvärdering av bostaden, det vill säga att det får göras vart femte år eller om det skett en avsevärd värdeförändring.

Ikraftträdande

Föreskrifterna ska börja gälla den 1 juni 2016.

Finansinspektionen, pressmeddelande

 

Företagsaktuellt nr 3 2016

Skatteförslag inför höstbudgeten

Regeringen har presenterat en rad skatteförslag med budgeteffekter som kan träda ikraft 2017. Den slutliga utformningen kommer att framgå av höstens budgetproposition för 2017.

Begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen

Uppräkningen av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt ska begränsas för 2017. Den beräknas därmed enligt nuvarande prognos uppgå till 438 400 kr för 2017. Utan begränsningen av uppräkningen beräknas den nedre skiktgränsen uppgå till 442 700 kr för 2017.

Ändrad ränta på skattekontot

Intäktsräntan i skattekontot sänks till som lägst 0 procent. Syftet är att motverka att skattekonton används för kapitalplacering då räntan med nuvarande regler är skattefri och som lägst 0,5625 procent. Förslaget gör att statens kostnad beräknas minska med 730 miljoner kr år 2017.

Skattereduktion för underhåll av vitvaror

Det ska införas en skattereduktion för reparation och underhåll av vitvaror i bostaden. Liksom för RUT-avdraget är det arbetskostnaden man kan få en skattereduktion för, inte kostnader för material, resor med mera. Arbetet ska utföras i bostaden, vilken inkluderar garage, förråd eller tvättstuga.

Sänkt moms på mindre reparationer

Momsen på mindre reparationer sänks enligt förslaget från 25 procent till 12 procent. Det gäller reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hemtextilier.

Växa-stöd för den första anställda

Enskilda näringsidkare som inte har haft någon anställd under 2016 och som anställer en person efter 31 mars i år ska enligt förslaget bara betala ålderspensionsavgiften på ersättningen till den anställde under de tolv första månaderna. Övriga arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt behöver alltså inte betalas.

Den nya lagen föreslås träda ikraft den 1 januari 2017 och gälla till och med den 31 december 2021. Lagen ska tillämpas på ersättningar som betalas ut efter den 1 januari 2017.

Avdrag för klimatkompensation

Avdraget ska enligt förslaget gälla för företag, inklusive enskilda näringsidkare, som inte omfattas av EUs system för handel med utsläppsrätter. Avdraget, som alltså inte omfattar privatpersoner, avser kostnaden för utsläppsrätter som tas bort från handelssystemet för att klimatkompensera för växthusgaser som har släppts ut i den egna verksamheten.

Sänkt reklamskatt

Förslaget innebär att reklamskatten för annonser sänks och gränsen för redovisningsskyldighet höjs från 20 000 kr till 60 000 kr för andra än periodiska publikationer. Den höjda beloppsgränsen beräknas medföra att bland annat cirka 700 småföretag och idrottsföreningar slipper redovisa och betala reklamskatt.

Avdragsrätt vid representation

Enligt förslaget ska avdraget för representation som avser lunch, middag, supé eller annan förtäring slopas vid inkomstbeskattningen. Men utgifter för enklare förtäring av mindre värde ska dock fortfarande få dras av. Momsavdraget för måltider får beräknas på högst 300 kr exklusive moms per person och tillfälle.

Nedsättningen av förmånsvärdet för miljöbilar

Den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar förlängs med tre år, till och med det beskattningsår som slutar den 31 december 2019. Den maximala nedsättningen minskas från dagen 16 000 kr till 10 000 kr per år.

Kommande förslag

Regeringen avser att i höstens budgetproposition återkomma med förslag om

• begränsad uppräkning av den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017,
• införandet av en möjlighet till undantag från skatteplikt för moms vid en omsättning på högst
  30 000 kr per år,
• höjning av skatten på sprit med 1 procent och på övriga alkoholdrycker med 4 procent.

Regeringens proposition 2015/16:100

Företagsaktuellt nr 3 2016

 

Förslag om nya tjänster i RUT-avdraget

Regeringen föreslår i sin vårändringsbudget att RUT-avdraget ska utökas till att gälla fler trädgårdstjänster samt flyttjänster och it-tjänster i hemmet. Förslaget är en del av uppgörelsen om insatser med anledning av flyktingkrisen som träffats mellan regeringen och allianspartierna.

Vid årsskiftet avskaffades möjligheten att göra RUT-avdrag för läxhjälp, matlagning och mer avancerat städarbete.

Nuvarande regler

För närvarande kan du få RUT-avdrag för följande arbeten:

• Enklare städarbete eller annat rengöringsarbete samt flyttstädning som utförs i bostaden.
• Vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i bostaden.
• Snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden.
• Häck- och gräsklippning samt krattning och ogräsrensning som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden.
• Barnpassning som inte mer än i ringa omfattning innefattar hjälp med läxor och annat skolarbete och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning och hämtning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande.
• Annan omsorg och tillsyn än barnpassning som du eller din förälder behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bankbesök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden.

Avdragsbegränsning

För dig som inte har fyllt 65 år vid årets ingång har RUT-avdragets skattereduktion begränsats till maximalt 25 000 kr per år från och med den 1 januari 2016. Har du fyllt 65 år är skattereduktionen som tidigare begränsad till maximalt 50 000 kr per år.

Inte eget arbete

Du eller någon närstående till dig får inte själv utföra det arbete du begär RUT-avdrag för. Men det går bra att anlita ett eget bolag så länge du låter någon anställd som inte är närstående till dig utföra arbetet.

Nya tjänster

Nu föreslår regeringen att RUT-avdraget ska utökas med nya tjänster.

Fler trädgårdstjänster

Enligt förslaget ska beskärning och borttagande av träd och buskar omfattas av RUT-avdraget. Arbetet ska i likhet med vad som gäller för RUT-avdrag för trädgårdsarbete i övrigt utföras på tomt eller i trädgård i nära anslutning till din eller, i förekommande fall, din förälders bostad.

Borttagande omfattar bland annat trädfällning, borttagning av stubbar, röjning av sly och gallring av buskage. I beskärning och borttagande ligger även omhändertagande av det som avlägsnats i form av till exempel vedkapning, eldning eller kompostering, under förutsättning att arbetet utförs på eller i aktuell tomt eller trädgård.

Borttagande omfattar även återställning av markytan efter borttagandet.

Nyplantering av träd och buskar omfattas inte av RUT-avdraget. Det gäller även om du bara ersätter sådana träd och buskar som tagits bort. Inte heller rådgivning om till exempel växtförslag, trädstatusbedömning och trädgårdsdesign omfattas av de nya reglerna.

Flyttjänster

Flytt av bohag och annat lösöre mellan bostäder samt till och från magasinering i samband med att du flytter mellan bostäder ska omfattas av RUT-avdraget.

Med bohag avses möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för ditt hem. Transport från till exempel en möbelåterförsäljare eller från eller till en annan privatperson omfattas inte. I flyttarbetet ingår arbete med packning eller annat iordningställande för transport, uppackning, lastning och lossning samt själva arbetstiden för transporten av bohaget.

Det är bara utgiften för arbete som ger rätt till RUT-avdrag. Inte dina utgifter för till exempel flyttbil och magasinhyra.

IT-tjänster

Installation, reparation och underhåll av data och informationsteknisk utrustning, dataprogram och dataförbindelser samt handledning och rådgivning i samband med sådant arbete ska omfattas av RUT-avdraget.

Det arbete som omfattas är att ta i bruk, installera, reparera och underhålla data- och informationstekniska apparater och kringutrustning samt dataförbindelser, installera och avinstallera program och uppdateringar i en data- eller informationsteknisk apparat samt ge handledning och rådgivning i samband med sådant arbete. Med rådgivning avses enklare vägledning och utbildning. Däremot omfattas inte åtgärder som till exempel programmering, kundspecificerad ombyggnad av data- och informationsteknisk utrustning eller mer avancerad kundanpassning av programvara.

Med data- och informationsteknisk utrustning avses persondatorer, läsplattor, tv-apparater, smarta telefoner, spelkonsoler och liknande. Begreppet är inte avsett att omfatta andra former av utrustning som till exempel smarta vitvaror, brand- och inbrottslarm eller fjärrstyrda luftvärmepumpar.

Med kringutrustning avses till exempel skrivare, skannrar och avläsare. Som dataförbindelser räknas modem, routrar, fiber- och nätverkskablar och wifi-utrustning.

Kravet är att arbetet utförs i eller i nära anslutning till din bostad. Det innebär att avdraget inte omfattar till exempel reparationer i utförarens verkstad eller handledning och rådgivning som ges per telefon eller på annat sätt sker på distans.

Ikraftträdande

Kompletteringarna av RUT-avdraget träder i kraft den 1 augusti 2016. Ändringarna tillämpas på arbete som har utförts och betalats efter den 31 juli 2016.

Regeringens proposition 2015/16:99

Företagsaktuellt nr 3 2016

 

Inget avdrag för renovering av näringsfastighet

Utgifterna för att renovera ladugård och uppföra maskinhall på en lantbruksfastighet ansågs vara privata levnadskostnader. Kammarrätten medgav endast värdeminskningsavdrag för byggnaderna.

Richard köpte en lantbruksfastighet 2006 med syfte att bedriva jordbruksdrift med huvudinriktning mot fårskötsel. Han lade ned ett omfattande arbete på att anpassa byggnaderna för denna verksamhet.

Näringsverksamhet

Med näringsverksamhet avses enligt inkomstskattelagen en förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. En avgörande omständighet är om det finns ett vinstsyfte.

Innehav av en näringsfastighet räknas alltid som näringsverksamhet. Det innebär att en verksamhet kan utgöra näringsverksamhet även om de kriterier som uppställs i huvuddefinitionen inte är uppfyllda. Men det gäller bara inkomster och utgifter som föranleds av själva innehavet av fastigheten.

Av rättsfallet RÅ 2010 ref. 111 framgår att det förhållande att en hästverksamhet, som inte uppfyller kraven på näringsverksamhet i huvuddefinitionen, bedrivs på en näringsfastighet, innebär inte att hästverksamheten ingår i den näringsverksamhet som fastighetsinnehavet medför.

Skatteverket

I samband med ett taxeringbesök hösten 2010 konstaterade Skatteverket att sedan starten hade Richard haft en försäljning på 37 000 kr och gjort inköp för cirka 2,1 miljoner kr. Ladugården hade byggts om och boxar till hästar hade inrättats och där stod fyra hästar.   Dessa var privata och det planerades inte vid detta tillfälle att de skulle ingå i verksamheten. En ny maskinhall hade uppförts där det stod en nyinköpt trailer, en släpvagn och en fyrhjuling. I hallen fanns även hinder som används vid hästhoppning. Trailern uppgavs vara inköpt för att köra hö till fåren, som ännu inte hade köpts in till verksamheten.

Skatteverket ansåg att någon näringsverksamhet aldrig hade påbörjats. Den hästverksamhet som fanns var privat. De kostnader som uppkommit var att anses som privata och för dem medgavs inget avdrag.

Kammarrätten i Jönköping

Kammarrätten konstaterade att den verksamhet som hade redovisats för de fem beskattningsår som var aktuella i målet hade generellt stora underskott. De intäkter som redovisats var mycket små. Med hänsyn till det ekonomiska utfallet av verksamheten krävs att omständigheterna i övrigt med styrka ändå talar för att verksamheten har haft som syfte att gå med vinst.

Den fårverksamhet som uppgivits som motiv för investeringarna hade kommit igång först 2012 och då med förhållandevis låg omsättning. Mot denna bakgrund fann kammarrätten att någon verksamhet som uppfyller kraven enligt huvuddefinitionen inte förekommit på fastigheten.

När det gäller kostnader föranledda av själva innehavet av fastigheten ansåg kammarrätten att Richard inte hade presterat sådan bevisning att det gått att bedöma om det fanns sådana kostnader. Kammarrätten kom därför fram till att resultatet av näringsverksamheten endast skulle sänkas med yrkat avdrag för årlig värdeminskning på byggnader för respektive år.

Dom 2015-04-20, mål nummer 1971-1975-14

Företagsaktuellt nr 3 2016

Återtagande av aktieutdelning

Om en aktieägare avstår från en beslutad utdelning eller betalar tillbaka en utbetald utdelning, utan att utdelningsbeslutet har upphävts på civilrättsliga grunder, anser Skatteverket i ett ställningstagande att den ska beskattas eftersom utdelningen varit disponibel.

Hur påverkas aktieägarnas beskattning av ett beslut om återtagande av utdelningen? Spelar det någon roll av vilken anledning återbetalning sker? Det är frågor som Skatteverket svarar på i ett ställningstagande.

Gällande rätt

En utdelningsinkomst ska tas upp till beskattning det år den kan disponeras av den som då hade rätt till utdelningen. Det är en grundläggande regel.

Utdelning till aktieägarna beslutas på bolagets årsstämma efter förslag från styrelsen. Beslutet ska bland annat innehålla uppgift om utdelning per aktie samt utbetalningsdagen om bolaget är ett kupongbolag. Utbetalningsdagen måste infalla innan nästa årsstämma.

I ett kupongbolag är det styrelsen och inte Euroclear, tidigare VPC, som ansvarar för att en aktiebok förs och hanteras korrekt.

Det går även att besluta om vinstutdelning på annan ordinarie stämma eller på en extra bolagsstämma. Vid en extra bolagsstämma får bolaget högst dela ut det som återstår av vad som utgjorde fritt eget kapital enligt den senaste fastställda balansräkningen. Det är inte tillåtet att dela ut överskott som har upparbetats efter balansdagen.

Aktieägarna kan sätta sig över aktiebolagslagens regler om formerna för värdeöverföring om de är överens. Ett samfällt och formlöst beslut om att föra över medel från bolaget som har fattats av aktieägarna kan vara giltigt. Det utgör dock inget beslut om vinstutdelning i aktiebolagslagens mening utan är snarare att betrakta som en förtäckt utdelning.

Ett beslut om vinstutdelning som strider mot aktiebolagslagen eller bolagsordningen kan klandras. Om styrelsen, VD eller annan ställföreträdare verkställer klanderbara stämmobeslut och beslutet sen upphävs, är de aktieägare som har fått utdelning återbetalningsskyldiga, om de inte varit i god tro.

Bedömning

En utdelning i pengar är disponibel på bolagsstämmodagen om bolaget är ett kupongbolag, framhåller Skatteverket. Har stämman eller styrelsen fattat beslut om en senare utbetalningsdag är utdelningen i stället disponibel den dagen. Bestämmelserna är till för att skydda aktieägarna. Är samtliga aktieägare överens kan de därför avtala om en senare utbetalningsdag än den stämman eller styrelsen beslutat om. Genom en sådan överenskommelse får aktieägarna anses ha disponerat över utdelningen. Skatteverket anser att i en sådan situation är utdelningen disponibel senast dagen innan nästa årsstämma även om samtliga aktieägare har accepterat ett beslut om en ännu senare utbetalningsdag.

Skatteverket anser att om någon av parterna klandrar ett beslut om utdelning och får det upphävt på civilrättsliga grunder ska inte aktieägaren beskattas för utdelningen. Det gäller under förutsättning att aktieägaren har betalat tillbaka en utbetald utdelning eller att utdelningen aldrig har betalats ut.

Skulle en aktieägare avstå från en beslutad utdelning eller betala tillbaka en utbetald utdelning av andra skäl anser Skatteverket att utdelningen har varit disponibel. Aktieägaren ska därför beskattas för utdelningen. Återbetalningen får då behandlas som ett kapitaltillskott till bolaget.

SKV ställningstagande, 2016-03-30, dnr: 131 145541-16/111

Företagsaktuellt nr 3 2016

Fast driftställe i Sverige

Ett utländskt företag utan eget kontor eller plats för näringsverksamhet i Sverige anses ha fast driftställe här genom att en i Sverige anställd person har utfört arbete i sin bostad i enlighet med vad som framgår av anställningsavtalet.

Ett utländskt företag levererar supporttjänster av teknisk och administrativ natur till sitt utländska moderbolag som säljer tjänster till kunder. Företaget har anställt en försäljningschef som är bosatt i Sverige och har sin skatterättsliga hemvist här.

Arbetsuppgifterna består i att tillhandahålla råd och stöd för lanseringen av moderbolagets tjänster samt kartlägga och ge allmänna råd om marknaden. Enligt anställningsavtalet har försäljningschefen ingen rätt att ingå bindande avtal för företagets räkning.

Företaget har inget eget kontor eller plats för näringsverksamhet i Sverige. I anställningsavtalet anges att försäljningschefens arbetsplats bland annat är i bostaden. Där bokar han möten och resor, svarar på e-post och rapporterar till sina överordnande. Det arbetet utgör enligt företaget cirka fem procent av heltidsanställningen. Arbetsgivaren betalar ingen ersättning eller utrustning för arbetet i bostaden.

Företaget ville veta om det kan anses få ett fast driftställe i Sverige på grund av det arbete som försäljningschefen utför i sin bostad och ställde därför den frågan till Skatterättsnämnden, SRN.

Fast driftställe

Om ett utländskt företag har ett fast driftställe i Sverige likställs det i skattehänseende med ett inhemskt företag.

Fast driftställe definieras som en stadigvarande plats för affärsverksamhet varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs. Det finns tre villkor som samtliga ska vara uppfyllda för att fast driftställe ska anses föreligga. Villkoren är följande:

• Det ska vara en plats.
• Platsen ska vara stadigvarande.
• Affärsverksamheten ska bedrivas från platsen.

Skatterättsnämnden

Enligt SRNs uppfattning kan arbetet i hemmet i det aktuella fallet inte anses som en så obetydlig del att bostaden av det skälet inte skulle kunna utgöra en stadigvarande plats varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs.

SRN hänvisar till rättsfallet RÅ 2009 ref. 91 där det sägs att det inte är nödvändigt att företaget äger, hyr eller har någon annan formell juridisk rätt att använda den aktuella lokalen. Det är tillräckligt att den rent faktiskt står till förfogande och används i företagets verksamhet.

I här aktuellt fall utför den anställde arbete för företagets räkning delvis i sin bostad i enlighet med sitt anställningsavtal, framhåller SRN. Med hänsyn till det anser SRN att bostaden får anses vara en sådan stadigvarande plats för affärsverksamheten som konstituerar ett fast driftställe.

Förhandsbesked 2016-02-01, dnr 127-14-D

Företagsaktuellt nr 2 2016

Förslag om amorteringskrav

Regeringen föreslår i en proposition att långivare ska tillämpa villkor som bidrar till en sund amorteringskultur när de beviljar nya bolån.

Regeringen föreslår att en ny bestämmelse införs om amorteringskrav i lagen om bank- och finansieringsrörelse. Förslaget innebär att kreditinstitut som lämnar bolån till enskilda personer ska tillämpa återbetalningsvillkor som är förenliga med en sund amorteringskultur och motverkar alltför hög skuldsättning hos hushållen. Amorteringskravet gäller bolån med panträtt i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt samt bostadsbyggnad på ofri grund. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, ska få meddela föreskrifter om amorteringskravet.

För att minimera risken att nyproduktion av bostäder minskar, bör krediter som lämnas för förvärv av en nyproducerad bostad kunna undantas från amorteringskravet. Undantag från amorteringskravet bör även kunna beviljas, dels genom att vissa särskilda skäl föreligger, till exempel närståendes dödsfall, arbetslöshet, sjukdom eller skilsmässa, dels att undantaget ligger inom ramen för god kreditgivningssed. Enbart nya bolån ska omfattas av amorteringskravet.

Lagändringen föreslås träda i kraft 1 maj 2016.

Regeringens proposition 2015/16:89

Läs också: Föreskrifter om krav på amortering >>

Företagsaktuellt nr 2 2016

Föreskrifter om krav på amortering

Finansinspektionen föreslår nya föreskrifter om krav på amortering av bolån som lämnas av banker och kreditmarknadsinstitut.

Nya bolån som överstiger 50 procent av en bostads värde ska omfattas av ett amorteringskrav, föreslår Finansinspektionen, FI. Med nya bolån avses lån som lämnas mot säkerhet i en bostad i Sverige efter att de föreslagna föreskrifterna börjat gälla. Bolån som lämnas av utländska företag verksamma i Sverige omfattas också. Ett befintligt lån behöver inte amorteras. Detta gäller även om man efter att reglerna börjat gälla byter bank, förutsatt att lånet inte utökas.

Enligt förslaget ska nya bolån som överstiger 70 procent av bostadens värde amorteras med minst två procent av de totala bolånen per år. För bolån som uppgår till mellan 50 och 70 procent av bostadens värde ska amortering ske med minst en procent av de totala bolånen per år. Det finns inga hinder mot att låntagare amorterar mer eller snabbare än vad som följer av amorteringskravet.

Värderingen av bostaden ska utgå från marknadsvärdet och omvärdering får tidigast ske vart femte år eller vid avsevärda värdeförändringar som inte beror på den allmänna prisutvecklingen på bostadsmarknaden. Lån som avser köp av nyproducerade bostäder föreslås vara undantagna.

De nya reglerna ska enligt förslaget börja gälla från och med den 1 juni 2016.

Finansinspektionen, dnr 14-16628

Läs också: Förslag om amorteringskrav >>

Företagsaktuellt nr 2 2016

 

Ingen företagsbot när utlänning utan arbetstillstånd anställts

En företagare som haft en utlänning utan arbetstillstånd anställd i sin enskilda firma blev påförd en särskild avgift på 44 000 kr. Men Högsta domstolen eftergav den företagsbot företagaren blivit påförd för samma förseelse.

En pizzeriaägare hade under sommaren 2012 en utlänning utan arbetstillstånd anställd i sin enskilda firma under drygt fem månader. Då det är förbjudet enligt utlänningslagen blev företagaren påförd en särskild avgift på 44 000 kr. Företagaren kände inte till att det krävdes att utlänningen hade arbetstillstånd. Men domstolarna kom fram till att han borde ha tagit reda på detta. Han hade alltså varit oaktsam. Både tingsrätten och hovrätten ansåg att han dessutom skulle betala företagsbot. Tingsrätten bestämde företagsboten till 25 000 kr. Hovrätten sänkte den till 5 000 kr.

Utlänning

Den som anställer en person som är medborgare i ett land utanför EU ska kontrollera att personen har rätt att vara i Sverige och arbeta här. Man ska även meddela Skatteverket om att man anställt en person från ett land utanför EU.

Utlänningslagen

Enligt utlänningslagen är det straffbart för en arbetsgivare att ha en utlänning anställd, om han eller hon inte har rätt att vistas i Sverige eller saknar föreskrivet arbetstillstånd. Straffet är böter eller fängelse i högst ett år. Dessutom kan företagaren få betala en särskild avgift. Avgiften uppgår till ett halvt prisbasbelopp för varje utlänning som företaget haft anställd om anställningen har pågått i högst tre månader. Vid längre anställning uppgår avgiften till ett helt prisbasbelopp.

Företagsbot

För brott som begåtts i en näringsverksamhet där straffet kan vara strängare än böter ska näringsidkaren påföras en företagsbot om han inte gjort vad som kan krävas för att förebygga brottsligheten. En företagsbot ska fastställas till lägst 5 000 kr och högst 10 miljoner kr.

Högsta domstolen

Högsta domstolen, HD, konstaterade att den särskilda avgiften är speciellt avpassad för det slag av lagöverträdelser som företagaren gjort sig skyldig till. Det är därför naturligt att i första hand överväga om en sådan avgift ska tas ut. I detta fall fanns förutsättningar att ta ut en särskild avgift på 44 000 kr.

HD framhöll att det inte finns några principiella hinder att påföra en företagsbot vid sidan av den särskilda avgiften. Men då både den särskilda avgiften och företagsboten i huvudsak har som ändamål att reglerna på området ska följas talar det mot att tillämpa båda samtidigt. Eftersom den särskilda avgiften ska bestämmas till ett tämligen högt belopp framstår den, ansåg HD, som väl ägnad att tillgodose syftet att motverka brottslighet av aktuellt slag. HD eftergav därför företagsboten.

Dom 2015-12-10, mål nr B 2225-14

Företagsaktuellt nr 2 2016

Felaktigt uttag av kontrollavgift

Kontrollavgift enligt kassaregisterlagen är en sanktionsavgift. Om det inte klart framgår att förutsättningarna för uttag av kontrollavgift är uppfyllda får Skatteverket inte ta ut någon avgift. Det slår kammarrätten fast i en dom.

I det aktuella målet hade Skatteverket påfört en pizzeria en kontrollavgift om 10 000 kr grundat på en kundräkning gjord av två tjänstemän i en bil parkerad utanför restaurangen. Vid kundräkningen hade cirka 30 iakttagelser gjorts som Skatteverket ansåg borde motsvaras av lika många kvitton i kassaregistret. Enligt kassaregistrets e-journal saknades det dock kvitto för tre av verkets iakttagelser och för två ansåg Skatteverket att ett för lågt försäljningsbelopp registrerats.

Kassaregister

Ett företag som säljer varor eller tjänster mot kontant betalning eller mot betalning med kontokort ska använda ett certifierat kassaregister. Det finns dock undantag från detta krav bland annat när kontantförsäljningen är av obetydlig omfattning.

Skatteverket ska ta ut en kontrollavgift om verket vid en tillsyn eller ett kontrollbesök finner att den som är skyldig att använda ett kassaregister inte fullgör denna skyldighet.

Grund för att ta ut kontrollavgift finns bland annat när

• företaget inte registrerar en försäljning eller annan användning av kassaregistret,
• företaget registrerar en försäljning felaktigt,
• företaget inte tar fram och erbjuder kunden något kvitto.

Skatteverket har bevisbördan för att grundförutsättningarna för att ta ut kontrollavgift är uppfyllda. Skatteverket ska kunna visa att det är mycket sannolikt att företaget har brustit i sin skyldighet att använda kassaregister.

Kammarrätten

Kammarrätten i Göteborg konstaterar att de flesta iakttagelser motsvaras tidsmässigt av registreringar i kassan. Men i fem fall har det antecknats att personer kommit ut med pizzakartonger utan att iakttagelsen tidsmässigt motsvaras av en registrerad försäljning av pizza. Tjänstemännen har inte kunnat iaktta om betalning gjorts vid dessa fem tillfällen. Enligt bolaget kan det vara fråga om reklamationer, försäljning på kredit eller avhämtning mot kupong.

Enligt kammarrätten är det sannolikt att åtminstone någon av de fem pizzaleveranserna motsvaras av en sådan betalning som ska registreras i kassaregister. Med det framgår inte klart att så är fallet. Frågan är då vilket beviskrav som gäller. Eftersom det inte är fråga om beskattning utan om påförande av en sanktionsavgift krävs enligt kammarrätten, på samma sätt som för skattetillägg, att det klart framgår att förutsättningarna för kontrollavgift är uppfyllda. Kammarrättens slutsats är att Skatteverket inte har haft fog för sitt beslut att ta ut kontrollavgift.

Dom 2016-02-05, mål nr 3839-15

Företagsaktuellt nr 2 2016