Artiklar

Crowdfunding kan vara momspliktig

Tillhandahållande av varor och tjänster i utbyte mot bidrag vid så kallad crowdfunding utgör momspliktig omsättning om det finns en direkt koppling mellan det bidrag som betalas och den vara eller tjänst som mottas. Det skriver Skatteverket i ett ställningstagande.

Crowdfunding eller gräsrotsfinansiering innebär att pengar samlas in från allmänheten till ett visst projekt eller ändamål genom många små eller stora bidrag. Bidragsgivare kan vara både företag och enskilda personer. Det sker ofta via särskilda plattformar på internet.

Finansiering av utvecklingsprojekt

Skatteverket anser att när den som finansierar ett projekt får en villkorad motprestation i form av en vara eller en tjänst från det företag som sökt finansieringen så kan det vara en momspliktig omsättning för företaget som får pengarna. Bedömningen gäller under förutsättning att det finns en direkt koppling mellan leveransen av varan eller tillhandahållandet av tjänsten och den ersättning som betalats.

Om investeraren exempelvis får en andel av en rättighet till en film eller en bok som motprestation till investeringen och därmed del av framtida royalty så innebär rättighetsöverlåtelsen att en tjänst har tillhandahållits mot ersättning, det vill säga tjänsten har omsatts.

Beskattningsunderlag

Beskattningsunderlaget för moms ska beräknas med utgångspunkt från den ersättning som den som söker finansiering får för sin omsättning. Ersättningen är det pris finansiären faktiskt betalar. Det gäller även om ersättningen är högre än vad priset för motprestationen skulle vara på öppna marknaden. Skatteverket anser att om det företag som mottar finansieringen har omsatt de varor eller tjänster som ges som motprestation så ska beskattningsunderlaget beräknas utifrån hela det belopp som finansiären betalat.

Gåvor

Om finansiärerna enbart får en symbolisk motprestation i samband med donationen anser Skatteverket att det inte är någon omsättning av vara eller tjänst mellan parterna. Det gäller under förutsättning att värdet av motprestationen är försumbart eller inte alls står i relation till det belopp som betalats.

Uttagsbeskattning

Under vissa förutsättningar kan uttagsbeskattning bli aktuellt. För det krävs att den som ger varan som tackgåva har haft avdragsrätt för den ingående momsen vid inköpet av varan. Det är dock inte ett uttag om tackgåvan är av mindre värde eller ett varuprov.

Välgörande ändamål

Många insamlingar avser finansiering av projekt med välgörande ändamål. Skatteverket anser att mottagarna av finansieringen i dessa fall normalt inte omsätter någon vara eller tjänst till donatorerna. Eventuella gåvor som ges som tack för bidraget är som regel symboliska och medför inte att den som mottagit inbetalningen ska anses ha omsatt gåvan.

Finansiell crowdfunding

Vid finansiell crowdfunding lånar finansiärerna ut pengar eller så investerar de kapital i utbyte mot ägarandelar. Andelar som kan ge rätt till utdelning i form av del i det framtida resultatet. Varken utdelningen eller räntan som finansiärerna får vid finansiell crowdfunding medför enligt Skatteverket skattskyldighet för moms.

SKV ställningstagande, 2016-05-20, dnr 131 221169-16/111

Företagsaktuellt nr 4 2016

Se upp med vinstuppskov vid skilsmässa

Den som övertar en bostad vid bodelning i samband med skilsmässa tar även över ett vinstuppskov som är knutet till bostaden. Enligt kammarrätten gäller det även om något sådant uppskov inte fanns vid bodelningstidpunkten.

Vid försäljning av en villa eller bostadsrätt kan man under vissa förutsättningar få uppskov med beskattning av kapitalvinsten. En av förutsättningarna är att säljaren inom viss tid köper en ersättningsbostad. Senast när ersättningsbostaden säljs ska uppskovsbeloppet återföras till beskattning.

Överlåts ersättningsbostaden genom bodelning på grund av skilsmässa eller att samboförhållandet upphör ska uppskovsbeloppet inte återföras till beskattning. Den som i ett sådant fall övertar ersättningsbostaden tar även över överlåtarens uppskovsbelopp och måste därför, senast när ersättningsbostaden säljs, återföra inte bara sitt eget uppskovsbelopp utan även det övertagna uppskovsbeloppet till beskattning.

Bodelning av bostad

Makarna Lotta och Jim ägde tillsammans en bostadsrätt som de sålde med vinst under 2009. De köpte tillsammans en fastighet som ersättningsbostad. Kort efter att båda makarna flyttat in och blivit folkbokförda på den nya fastigheten skildes de. Lotta övertog makens andel i ersättningsbostaden genom bodelning.

När bodelningen genomfördes hade ingen av makarna ännu ansökt om något vinstuppskov. I de inkomstdeklarationer de lämnade under 2010 redovisade båda försäljningen av bostadsrätten i sina respektive inkomstdeklarationer. Båda ansökte också om och beviljades uppskov med vinsten med den nya villan som ersättningsbostad.

2013 fick Lotta besked från Skatteverket om att man med anledningen av bodelningen hade överfört Jims uppskov om 735 900 kr som var knutet till villan. Lotta beskattades även för den uppskovsränta som Jim tidigare blivit påförd.

Lotta överklagade Skatteverkets beslut.

Kammarrätten i Stockholm

Vid genomgång av Jims redovisnings av den aktuella bostadsrättsförsäljningen konstaterade kammarrätten att han bland annat hade återfört ett tidigare medgivet uppskovsbelopp om 247 500 kr och att han inte hade yrkat något avdrag för sin andel av reparations- och underhållskostnader avseende den sålda bostadsrätten.

Enligt kammarrätten får bestämmelserna i inkomstskattelagen tolkas så att Lotta övertar det uppskovsbelopp som fastställts för Jim även om beloppet inte var fastställt vid bodelningstillfället. Det finns inte heller någon möjlighet att bortse från det återförda uppskovsbeloppet från hans tidigare bostadsbyte eller beakta eventuella kostnader för reparation och underhåll som Jim inte yrkat avdrag för. Kammarrätten avslog därför Lottas överklagande.

Dom 2016-05-06, mål nummer 8985-8989-15

Företagsaktuellt nr 4 2016

Skogsbruk som aktiv näringsverksamhet

Skogsbruk på egen fastighet har av Skatterättsnämnden ansetts utgöra aktiv näringsverksamhet, även då ägaren uppdragit åt utomstående att utföra andragallring och slutavverkning.

Ett gift par äger sedan 1971 en fastighet på sju hektar varav drygt fyra hektar är skogsmark. Mannen har planerat och ansvarat för allt arbete. De löpande arbetsuppgifterna som plantering, gallring och röjning har han i princip utfört helt på egen hand. Endast andragallring och slutavverkning, som är av mer kvalificerat slag, har han låtit utomstående göra.

Förhandsbesked

Mannen ville veta om inkomsten från skogsbruket ska anses vara resultatet av aktiv näringsverksamhet. Han ställde därför den frågan till Skatterättsnämnden. Som pensionär är aktivitetsbedömningen av betydelse för honom när det gäller rätten till skattereduktion för arbetsinkomster (jobbskatteavdrag).

Skatteverket anser, med hänvisning till verksamhetens ringa omfattning och det faktum att allt arbete inte utförts av mannen själv, att näringsverksamheten ska anses som passiv.

Skatterättsnämnden

Skatterättsnämnden konstaterar att Högsta förvaltningsdomstolen i ett avgörande ansett att verksamhet avseende skogsbruk på en fastighet om drygt 30 hektar var aktiv näringsverksamhet i ett fall där fastighetsägaren själv utförde allt arbete. Detta trots att arbetsinsatsen i sig var av begränsad omfattning.

I rättsfallet drar Högsta förvaltningsdomstolen paralleller till fåmansföretagsreglerna i inkomstskattelagen. Där görs en avgränsning mellan arbete och kapitalförvaltning vid bedömning av om företagaren eller någon närstående till honom varit verksam i betydande omfattning i företaget. På det området, framhåller Skatterättsnämnden, finns numera exempel från rättspraxis beträffande fastighetsförvaltning i fåmansföretag som visar att verksamhetskravet ansetts uppfyllt trots att de egna arbetsinsatserna var tidsmässigt begränsade och att mer kvalificerade arbetsuppgifter upphandlats.

Det nu aktuella fallet rör en betydligt mindre skogsfastighet än den i 2002 års rättsfall men arbetenas karaktär, anser Skatterättsnämnden, är av jämförbart slag. Den omständigheten att mannen i sin verksamhet uppdragit åt utomstående att utföra vissa arbetsuppgifter bör enligt Skatterättsnämnden inte leda till någon annan bedömning än den som gjordes i 2002 års fall.

Mot denna bakgrund är Skatterättsnämndens slutsats att det av mannen bedrivna skogsbruket på den fastighet han äger tillsammans med sin fru ska anses utgöra aktiv näringsverksamhet.

Skatterättsnämnden, förhandsbesked, 2015-05-18, dnr 103-15/D

Företagsaktuellt nr 4 2016

Förslag om nya tjänster i RUT-avdraget

Regeringen föreslår i sin vårändringsbudget att RUT-avdraget ska utökas till att gälla fler trädgårdstjänster samt flyttjänster och it-tjänster i hemmet. Förslaget är en del av uppgörelsen om insatser med anledning av flyktingkrisen som träffats mellan regeringen och allianspartierna.

Vid årsskiftet avskaffades möjligheten att göra RUT-avdrag för läxhjälp, matlagning och mer avancerat städarbete.

Nuvarande regler

För närvarande kan du få RUT-avdrag för följande arbeten:

• Enklare städarbete eller annat rengöringsarbete samt flyttstädning som utförs i bostaden.
• Vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i bostaden.
• Snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden.
• Häck- och gräsklippning samt krattning och ogräsrensning som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden.
• Barnpassning som inte mer än i ringa omfattning innefattar hjälp med läxor och annat skolarbete och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning och hämtning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande.
• Annan omsorg och tillsyn än barnpassning som du eller din förälder behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bankbesök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden.

Avdragsbegränsning

För dig som inte har fyllt 65 år vid årets ingång har RUT-avdragets skattereduktion begränsats till maximalt 25 000 kr per år från och med den 1 januari 2016. Har du fyllt 65 år är skattereduktionen som tidigare begränsad till maximalt 50 000 kr per år.

Inte eget arbete

Du eller någon närstående till dig får inte själv utföra det arbete du begär RUT-avdrag för. Men det går bra att anlita ett eget bolag så länge du låter någon anställd som inte är närstående till dig utföra arbetet.

Nya tjänster

Nu föreslår regeringen att RUT-avdraget ska utökas med nya tjänster.

Fler trädgårdstjänster

Enligt förslaget ska beskärning och borttagande av träd och buskar omfattas av RUT-avdraget. Arbetet ska i likhet med vad som gäller för RUT-avdrag för trädgårdsarbete i övrigt utföras på tomt eller i trädgård i nära anslutning till din eller, i förekommande fall, din förälders bostad.

Borttagande omfattar bland annat trädfällning, borttagning av stubbar, röjning av sly och gallring av buskage. I beskärning och borttagande ligger även omhändertagande av det som avlägsnats i form av till exempel vedkapning, eldning eller kompostering, under förutsättning att arbetet utförs på eller i aktuell tomt eller trädgård.

Borttagande omfattar även återställning av markytan efter borttagandet.

Nyplantering av träd och buskar omfattas inte av RUT-avdraget. Det gäller även om du bara ersätter sådana träd och buskar som tagits bort. Inte heller rådgivning om till exempel växtförslag, trädstatusbedömning och trädgårdsdesign omfattas av de nya reglerna.

Flyttjänster

Flytt av bohag och annat lösöre mellan bostäder samt till och från magasinering i samband med att du flytter mellan bostäder ska omfattas av RUT-avdraget.

Med bohag avses möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för ditt hem. Transport från till exempel en möbelåterförsäljare eller från eller till en annan privatperson omfattas inte. I flyttarbetet ingår arbete med packning eller annat iordningställande för transport, uppackning, lastning och lossning samt själva arbetstiden för transporten av bohaget.

Det är bara utgiften för arbete som ger rätt till RUT-avdrag. Inte dina utgifter för till exempel flyttbil och magasinhyra.

IT-tjänster

Installation, reparation och underhåll av data och informationsteknisk utrustning, dataprogram och dataförbindelser samt handledning och rådgivning i samband med sådant arbete ska omfattas av RUT-avdraget.

Det arbete som omfattas är att ta i bruk, installera, reparera och underhålla data- och informationstekniska apparater och kringutrustning samt dataförbindelser, installera och avinstallera program och uppdateringar i en data- eller informationsteknisk apparat samt ge handledning och rådgivning i samband med sådant arbete. Med rådgivning avses enklare vägledning och utbildning. Däremot omfattas inte åtgärder som till exempel programmering, kundspecificerad ombyggnad av data- och informationsteknisk utrustning eller mer avancerad kundanpassning av programvara.

Med data- och informationsteknisk utrustning avses persondatorer, läsplattor, tv-apparater, smarta telefoner, spelkonsoler och liknande. Begreppet är inte avsett att omfatta andra former av utrustning som till exempel smarta vitvaror, brand- och inbrottslarm eller fjärrstyrda luftvärmepumpar.

Med kringutrustning avses till exempel skrivare, skannrar och avläsare. Som dataförbindelser räknas modem, routrar, fiber- och nätverkskablar och wifi-utrustning.

Kravet är att arbetet utförs i eller i nära anslutning till din bostad. Det innebär att avdraget inte omfattar till exempel reparationer i utförarens verkstad eller handledning och rådgivning som ges per telefon eller på annat sätt sker på distans.

Ikraftträdande

Kompletteringarna av RUT-avdraget träder i kraft den 1 augusti 2016. Ändringarna tillämpas på arbete som har utförts och betalats efter den 31 juli 2016.

Regeringens proposition 2015/16:99

Företagsaktuellt nr 3 2016

 

Inget avdrag för renovering av näringsfastighet

Utgifterna för att renovera ladugård och uppföra maskinhall på en lantbruksfastighet ansågs vara privata levnadskostnader. Kammarrätten medgav endast värdeminskningsavdrag för byggnaderna.

Richard köpte en lantbruksfastighet 2006 med syfte att bedriva jordbruksdrift med huvudinriktning mot fårskötsel. Han lade ned ett omfattande arbete på att anpassa byggnaderna för denna verksamhet.

Näringsverksamhet

Med näringsverksamhet avses enligt inkomstskattelagen en förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. En avgörande omständighet är om det finns ett vinstsyfte.

Innehav av en näringsfastighet räknas alltid som näringsverksamhet. Det innebär att en verksamhet kan utgöra näringsverksamhet även om de kriterier som uppställs i huvuddefinitionen inte är uppfyllda. Men det gäller bara inkomster och utgifter som föranleds av själva innehavet av fastigheten.

Av rättsfallet RÅ 2010 ref. 111 framgår att det förhållande att en hästverksamhet, som inte uppfyller kraven på näringsverksamhet i huvuddefinitionen, bedrivs på en näringsfastighet, innebär inte att hästverksamheten ingår i den näringsverksamhet som fastighetsinnehavet medför.

Skatteverket

I samband med ett taxeringbesök hösten 2010 konstaterade Skatteverket att sedan starten hade Richard haft en försäljning på 37 000 kr och gjort inköp för cirka 2,1 miljoner kr. Ladugården hade byggts om och boxar till hästar hade inrättats och där stod fyra hästar.   Dessa var privata och det planerades inte vid detta tillfälle att de skulle ingå i verksamheten. En ny maskinhall hade uppförts där det stod en nyinköpt trailer, en släpvagn och en fyrhjuling. I hallen fanns även hinder som används vid hästhoppning. Trailern uppgavs vara inköpt för att köra hö till fåren, som ännu inte hade köpts in till verksamheten.

Skatteverket ansåg att någon näringsverksamhet aldrig hade påbörjats. Den hästverksamhet som fanns var privat. De kostnader som uppkommit var att anses som privata och för dem medgavs inget avdrag.

Kammarrätten i Jönköping

Kammarrätten konstaterade att den verksamhet som hade redovisats för de fem beskattningsår som var aktuella i målet hade generellt stora underskott. De intäkter som redovisats var mycket små. Med hänsyn till det ekonomiska utfallet av verksamheten krävs att omständigheterna i övrigt med styrka ändå talar för att verksamheten har haft som syfte att gå med vinst.

Den fårverksamhet som uppgivits som motiv för investeringarna hade kommit igång först 2012 och då med förhållandevis låg omsättning. Mot denna bakgrund fann kammarrätten att någon verksamhet som uppfyller kraven enligt huvuddefinitionen inte förekommit på fastigheten.

När det gäller kostnader föranledda av själva innehavet av fastigheten ansåg kammarrätten att Richard inte hade presterat sådan bevisning att det gått att bedöma om det fanns sådana kostnader. Kammarrätten kom därför fram till att resultatet av näringsverksamheten endast skulle sänkas med yrkat avdrag för årlig värdeminskning på byggnader för respektive år.

Dom 2015-04-20, mål nummer 1971-1975-14

Företagsaktuellt nr 3 2016

Återtagande av aktieutdelning

Om en aktieägare avstår från en beslutad utdelning eller betalar tillbaka en utbetald utdelning, utan att utdelningsbeslutet har upphävts på civilrättsliga grunder, anser Skatteverket i ett ställningstagande att den ska beskattas eftersom utdelningen varit disponibel.

Hur påverkas aktieägarnas beskattning av ett beslut om återtagande av utdelningen? Spelar det någon roll av vilken anledning återbetalning sker? Det är frågor som Skatteverket svarar på i ett ställningstagande.

Gällande rätt

En utdelningsinkomst ska tas upp till beskattning det år den kan disponeras av den som då hade rätt till utdelningen. Det är en grundläggande regel.

Utdelning till aktieägarna beslutas på bolagets årsstämma efter förslag från styrelsen. Beslutet ska bland annat innehålla uppgift om utdelning per aktie samt utbetalningsdagen om bolaget är ett kupongbolag. Utbetalningsdagen måste infalla innan nästa årsstämma.

I ett kupongbolag är det styrelsen och inte Euroclear, tidigare VPC, som ansvarar för att en aktiebok förs och hanteras korrekt.

Det går även att besluta om vinstutdelning på annan ordinarie stämma eller på en extra bolagsstämma. Vid en extra bolagsstämma får bolaget högst dela ut det som återstår av vad som utgjorde fritt eget kapital enligt den senaste fastställda balansräkningen. Det är inte tillåtet att dela ut överskott som har upparbetats efter balansdagen.

Aktieägarna kan sätta sig över aktiebolagslagens regler om formerna för värdeöverföring om de är överens. Ett samfällt och formlöst beslut om att föra över medel från bolaget som har fattats av aktieägarna kan vara giltigt. Det utgör dock inget beslut om vinstutdelning i aktiebolagslagens mening utan är snarare att betrakta som en förtäckt utdelning.

Ett beslut om vinstutdelning som strider mot aktiebolagslagen eller bolagsordningen kan klandras. Om styrelsen, VD eller annan ställföreträdare verkställer klanderbara stämmobeslut och beslutet sen upphävs, är de aktieägare som har fått utdelning återbetalningsskyldiga, om de inte varit i god tro.

Bedömning

En utdelning i pengar är disponibel på bolagsstämmodagen om bolaget är ett kupongbolag, framhåller Skatteverket. Har stämman eller styrelsen fattat beslut om en senare utbetalningsdag är utdelningen i stället disponibel den dagen. Bestämmelserna är till för att skydda aktieägarna. Är samtliga aktieägare överens kan de därför avtala om en senare utbetalningsdag än den stämman eller styrelsen beslutat om. Genom en sådan överenskommelse får aktieägarna anses ha disponerat över utdelningen. Skatteverket anser att i en sådan situation är utdelningen disponibel senast dagen innan nästa årsstämma även om samtliga aktieägare har accepterat ett beslut om en ännu senare utbetalningsdag.

Skatteverket anser att om någon av parterna klandrar ett beslut om utdelning och får det upphävt på civilrättsliga grunder ska inte aktieägaren beskattas för utdelningen. Det gäller under förutsättning att aktieägaren har betalat tillbaka en utbetald utdelning eller att utdelningen aldrig har betalats ut.

Skulle en aktieägare avstå från en beslutad utdelning eller betala tillbaka en utbetald utdelning av andra skäl anser Skatteverket att utdelningen har varit disponibel. Aktieägaren ska därför beskattas för utdelningen. Återbetalningen får då behandlas som ett kapitaltillskott till bolaget.

SKV ställningstagande, 2016-03-30, dnr: 131 145541-16/111

Företagsaktuellt nr 3 2016

Värdeminskningsavdrag för byggnad på tomträtt

Hela anskaffningsvärdet för byggnad inklusive tomträtt ska hänföras till byggnad vid beräkning av värdeminskningsavdrag. Det framgår av en dom från kammarrätten.

Ett bolag hade förvärvat tomträtter med byggnader i form av hyresfastigheter. I bolagets värdeminskningsavdrag för byggnad ingick både byggnads- och markvärdet. Skatteverket beslutade att markvärdet inte skulle ingå i avskrivningsunderlaget. Som stöd för sin uppfattning hänvisade Skatteverket till att tomträtter omfattas av fastighetsbegreppet i skattesammanhang. Det framgår av 2 kap. 6 § inkomstskattelagen, IL. En uppdelning av anskaffningsvärdet mellan mark och byggnad skulle därför ske enligt fördelningsregeln i 19 kap. 11 § inkomstskattelagen, ansåg Skatteverket.

Värdeminskningsavdrag för byggnad

Om en byggnad förvärvas tillsammans med den mark den ligger på ska ersättningen för fastigheten delas upp mellan mark och byggnad, 19 kap. 11 § IL. Denna fördelning görs med utgångspunkt i fastighetens taxeringsvärde, vilket är uppdelat på byggnad och mark. Genom fördelningen erhålls ett anskaffningsvärde för byggnaden, vilket utgör byggnadens avskrivningsunderlag. Värdeminskningsavdrag får göras med en viss procent av avskrivningsunderlaget. Något värdeminskningsavdrag för det belopp som motsvarar värdet av marken får inte göras.

Kammarrätten i Stockholm

Någon bestämmelse som uttryckligen tar sikte på beräkning av anskaffningsvärdet för byggnad på mark som innehas med tomträtt finns inte i inkomstskattelagen, konstaterar kammarrätten. För att bestämmelsen i 19 kap. 11 § IL ska vara tillämplig krävs att förvärvet avser byggnad tillsammans med mark. Enligt kammarrättens mening saknas det i såväl förarbeten som praxis uttalanden som ger stöd för att aktuell paragraf ska tolkas på så sätt att tomträtt ska likställas med mark.

Vid sådana förhållanden, anser kammarrätten, får RRK R76 1:6 alltjämt anses vägledande. Högsta förvaltningsdomstolen hänförde i det rättsfallet hela köpeskillingen för en tomträtt till byggnaden. Mot den bakgrunden ansåg kammarrätten att hela anskaffningsvärdet för bolagets byggnader med tomträtt skulle hänföras till byggnad vid beräkning av värdeminskningsavdrag.

Dom 2016-04-12, mål nummer 5656-5657-15

Företagsaktuellt nr 3 2016

 

Nya förskrifter om amorteringskrav på bolån

Finansinspektionen har omarbetat sina tidigare föreslagna föreskrifter avseende amorteringskrav på bolån. Det nya är att det ska ges möjlighet att amortera ett tilläggslån på tio år i stället för att det amorteras tillsammans med övriga lån.

Finansinspektionen (FI) anser att det finns ett behov av amorteringskrav i Sverige. Ett amorteringskrav dämpar skuldsättningen. Lägre skuldsättning ökar hushållens motståndskraft mot störningar och minskar risken att Sveriges ekonomi påverkas negativt om något oväntat händer i Sverige eller i omvärlden.

Nya bolån med en belåningsgrad över 70 procent ska därför amorteras med minst 2 procent av det ursprungliga lånebeloppet varje år. Lån med under 70 procents belåningsgrad ska amorteras med minst 1 procent per år till dess att belåningsgraden är 50 procent. Om du har befintliga bolån som tagits innan den 1 juni i år, kan tilläggslån antingen betalas av enligt grundregeln eller på tio år. Möjligheten att amortera ett tilläggslån på tio år har tillkommit för att undvika tröskeleffekter för dig som har befintliga bolån och därmed inte omfattas av amorteringskravet.

Om du ingått ett avtal om köp eller byggnation av en bostad innan 1 juni, omfattas inte de lån som du tar därefter för att finansiera köpet eller byggnationen av amorteringskravet.

Reglerna gäller endast nya bolån. Kravet gäller inte om du bara vill byta bank.

Nya bolån är:

• När du tar ett lån för att köpa en bostad och använder bostaden som säkerhet för lånet.
• När du utökar ett befintligt lån med bostaden som säkerhet för att till exempel bekosta reparationer och hamnar på en belåningsgrad över 50 procent.

Undantag

Om det finns särskilda skäl i ditt fall får bolåneföretagen medge att du inte behöver amortera på dina bostadslån under en begränsad period. Exempel på situationer där det kan bli aktuellt är arbetslöshet, dödsfall i familjen eller sjukdom.

Bolåneföretag får medge att lån som lämnas mot säkerhet i nyproducerade bostäder inte amorteras under de första fem åren. Denna möjlighet gäller endast för den som är förstahandsköpare.

Lån som lämnas mot säkerhet i fastighet som är fastighetstaxerad som lantbruksenhet omfattas inte av amorteringskravet.

Omvärdering av bostaden

Amorteringskravet utgår från marknadsvärdet på din bostad. Huvudprincipen är att omvärdering av bostaden som kan ligga till grund för att räkna om din belåningsgrad endast får ske vart femte år.

Omvärdering får även ske om det skett en avsevärd värdeförändring av din bostad av annan anledning än den allmänna prisutvecklingen på bostäder. Det kan till exempel handla om att du gjort en omfattande om- eller tillbyggnad. Renovering av enbart kök eller badrum eller tillbyggnad av balkong anses till exempel i normalfallet inte ge en avsevärd värdeförändring.

För dig som redan i dag äger din bostad gäller att omvärdering av bostaden får ske i samband med att du för första gången utökar din belåning efter att amorteringskravet börjat gälla. Därefter gäller de vanliga reglerna för omvärdering av bostaden, det vill säga att det får göras vart femte år eller om det skett en avsevärd värdeförändring.

Ikraftträdande

Föreskrifterna ska börja gälla den 1 juni 2016.

Finansinspektionen, pressmeddelande

 

Företagsaktuellt nr 3 2016

Skatteförslag inför höstbudgeten

Regeringen har presenterat en rad skatteförslag med budgeteffekter som kan träda ikraft 2017. Den slutliga utformningen kommer att framgå av höstens budgetproposition för 2017.

Begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen

Uppräkningen av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt ska begränsas för 2017. Den beräknas därmed enligt nuvarande prognos uppgå till 438 400 kr för 2017. Utan begränsningen av uppräkningen beräknas den nedre skiktgränsen uppgå till 442 700 kr för 2017.

Ändrad ränta på skattekontot

Intäktsräntan i skattekontot sänks till som lägst 0 procent. Syftet är att motverka att skattekonton används för kapitalplacering då räntan med nuvarande regler är skattefri och som lägst 0,5625 procent. Förslaget gör att statens kostnad beräknas minska med 730 miljoner kr år 2017.

Skattereduktion för underhåll av vitvaror

Det ska införas en skattereduktion för reparation och underhåll av vitvaror i bostaden. Liksom för RUT-avdraget är det arbetskostnaden man kan få en skattereduktion för, inte kostnader för material, resor med mera. Arbetet ska utföras i bostaden, vilken inkluderar garage, förråd eller tvättstuga.

Sänkt moms på mindre reparationer

Momsen på mindre reparationer sänks enligt förslaget från 25 procent till 12 procent. Det gäller reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hemtextilier.

Växa-stöd för den första anställda

Enskilda näringsidkare som inte har haft någon anställd under 2016 och som anställer en person efter 31 mars i år ska enligt förslaget bara betala ålderspensionsavgiften på ersättningen till den anställde under de tolv första månaderna. Övriga arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt behöver alltså inte betalas.

Den nya lagen föreslås träda ikraft den 1 januari 2017 och gälla till och med den 31 december 2021. Lagen ska tillämpas på ersättningar som betalas ut efter den 1 januari 2017.

Avdrag för klimatkompensation

Avdraget ska enligt förslaget gälla för företag, inklusive enskilda näringsidkare, som inte omfattas av EUs system för handel med utsläppsrätter. Avdraget, som alltså inte omfattar privatpersoner, avser kostnaden för utsläppsrätter som tas bort från handelssystemet för att klimatkompensera för växthusgaser som har släppts ut i den egna verksamheten.

Sänkt reklamskatt

Förslaget innebär att reklamskatten för annonser sänks och gränsen för redovisningsskyldighet höjs från 20 000 kr till 60 000 kr för andra än periodiska publikationer. Den höjda beloppsgränsen beräknas medföra att bland annat cirka 700 småföretag och idrottsföreningar slipper redovisa och betala reklamskatt.

Avdragsrätt vid representation

Enligt förslaget ska avdraget för representation som avser lunch, middag, supé eller annan förtäring slopas vid inkomstbeskattningen. Men utgifter för enklare förtäring av mindre värde ska dock fortfarande få dras av. Momsavdraget för måltider får beräknas på högst 300 kr exklusive moms per person och tillfälle.

Nedsättningen av förmånsvärdet för miljöbilar

Den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar förlängs med tre år, till och med det beskattningsår som slutar den 31 december 2019. Den maximala nedsättningen minskas från dagen 16 000 kr till 10 000 kr per år.

Kommande förslag

Regeringen avser att i höstens budgetproposition återkomma med förslag om

• begränsad uppräkning av den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017,
• införandet av en möjlighet till undantag från skatteplikt för moms vid en omsättning på högst
  30 000 kr per år,
• höjning av skatten på sprit med 1 procent och på övriga alkoholdrycker med 4 procent.

Regeringens proposition 2015/16:100

Företagsaktuellt nr 3 2016

 

Fast driftställe i Sverige

Ett utländskt företag utan eget kontor eller plats för näringsverksamhet i Sverige anses ha fast driftställe här genom att en i Sverige anställd person har utfört arbete i sin bostad i enlighet med vad som framgår av anställningsavtalet.

Ett utländskt företag levererar supporttjänster av teknisk och administrativ natur till sitt utländska moderbolag som säljer tjänster till kunder. Företaget har anställt en försäljningschef som är bosatt i Sverige och har sin skatterättsliga hemvist här.

Arbetsuppgifterna består i att tillhandahålla råd och stöd för lanseringen av moderbolagets tjänster samt kartlägga och ge allmänna råd om marknaden. Enligt anställningsavtalet har försäljningschefen ingen rätt att ingå bindande avtal för företagets räkning.

Företaget har inget eget kontor eller plats för näringsverksamhet i Sverige. I anställningsavtalet anges att försäljningschefens arbetsplats bland annat är i bostaden. Där bokar han möten och resor, svarar på e-post och rapporterar till sina överordnande. Det arbetet utgör enligt företaget cirka fem procent av heltidsanställningen. Arbetsgivaren betalar ingen ersättning eller utrustning för arbetet i bostaden.

Företaget ville veta om det kan anses få ett fast driftställe i Sverige på grund av det arbete som försäljningschefen utför i sin bostad och ställde därför den frågan till Skatterättsnämnden, SRN.

Fast driftställe

Om ett utländskt företag har ett fast driftställe i Sverige likställs det i skattehänseende med ett inhemskt företag.

Fast driftställe definieras som en stadigvarande plats för affärsverksamhet varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs. Det finns tre villkor som samtliga ska vara uppfyllda för att fast driftställe ska anses föreligga. Villkoren är följande:

• Det ska vara en plats.
• Platsen ska vara stadigvarande.
• Affärsverksamheten ska bedrivas från platsen.

Skatterättsnämnden

Enligt SRNs uppfattning kan arbetet i hemmet i det aktuella fallet inte anses som en så obetydlig del att bostaden av det skälet inte skulle kunna utgöra en stadigvarande plats varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs.

SRN hänvisar till rättsfallet RÅ 2009 ref. 91 där det sägs att det inte är nödvändigt att företaget äger, hyr eller har någon annan formell juridisk rätt att använda den aktuella lokalen. Det är tillräckligt att den rent faktiskt står till förfogande och används i företagets verksamhet.

I här aktuellt fall utför den anställde arbete för företagets räkning delvis i sin bostad i enlighet med sitt anställningsavtal, framhåller SRN. Med hänsyn till det anser SRN att bostaden får anses vara en sådan stadigvarande plats för affärsverksamheten som konstituerar ett fast driftställe.

Förhandsbesked 2016-02-01, dnr 127-14-D

Företagsaktuellt nr 2 2016