Nyttiga tips

Lön till barn

Sommarlovet närmar sig. Att låta barnen arbeta några veckor i ditt företag under sommaren kan vara en bra lösning både för företaget och för dina barn.

Skattemässigt kan barn delas in i två grupper. De som fyllt 16 år och de som inte gjort det. Att betala ut lön till eget barn som inte fyllt 16 år ger inga skattefördelar. Lön till ett sådant barn beskattas hos dig som företagare eller hos din make eller maka om han eller hon har en högre inkomst från företaget.

Från och med 16 år

Från och med den dag barnet fyller 16 år kan du betala ut en ersättning upp till en nivå som motsvarar en marknadsmässig lön för det arbete din son eller dotter utför i ditt företag. Det gäller oavsett om du har en enskild firma, handelsbolag eller aktiebolag.

Betalar du ut en lön som är högre än en marknadsmässig lön för det utförda arbetet beskattas dock överskjutande del av lönen på samma sätt som lön till barn under 16 år.

Vad som kan anses vara en marknadsmässig lön är beroende av utbildning och erfarenhet samt vilka arbetsuppgifter barnet utför. Arbetar barnet deltid bör det föras löpande noteringar så att det i efterhand går att konstatera att utbetald lön inte överstigit en marknadsmässig ersättning.

Skattefritt upp till 18 950 kr

För en årsinkomst upp till och med 18 950 kr betalar ditt barn ingen skatt under 2017. Kommer ditt barn inte att tjäna mer under året ska du inte göra något avdrag för preliminär skatt. På inkomst däröver ska skatt dras enligt tabell.

Men skattetabellen är avsedd för anställda som har samma månadslön under ett helt år. Skatteavdraget blir därför för stort. Din son eller dotter bör därför begära jämkning av skatteavdraget.

Det görs antingen via en blankett i Skatteverkets broschyr ”Sommar- och extrajobb 2017”, SKV 430, eller via Skatteverkets e-tjänst. Skatteverket gör då en exakt uträkning av preliminär skatt på den inkomst som anges i ansökan.

Arbetsmiljö

Tänk på att barn under 18 år inte får utföra vilka jobb som helst. Arbetsmiljöverket har utarbetat föreskrifter som ditt företag ska följa.

Företagsaktuellt nr 3 2017

Dödsbo och skatten

När någon avlider övergår alla tillgångar till dödsboet efter den avlidne. Delägarna i dödsboet ansvarar bland annat för att dödsboet lämnar inkomstdeklaration. Någon deklaration behöver dock inte lämnas om dödsboets enda inkomst är ränta eller utdelning som utbetalarna gör skatteavdrag på.

Dödsfallsåret

Vid inkomstbeskattningen omfattas dödsboet av samma regler som skulle ha gällt om personen levt hela det år dödsfallet inträffat. Den avlidnes och dödsboets inkomster ska därför redovisas i en och samma deklaration.

För en person som avlidit under 2016 ska dödsboet i årets deklaration betala allmän pensionsavgift för arbetsinkomster, om personen var född 1938 eller senare.

Dödsboet betalar inte egenavgifter och allmän löneavgift. Utan på inkomst av aktiv näringsverksamhet och andra inkomster av annat förvärvsarbete betalar dödsboet särskild löneskatt. Det gäller oavsett när den avlidne var född.

Under tre år därefter

Från och med året efter att personen avlidit upphör rätten till grundavdrag och skyldigheten för dödsboet att betala allmän pensionsavgift. Ingår en privatbostad i dödsboet räknas den som sådan även om bostaden står tom i avvaktan på en försäljning.

Från och med fjärde året

Från och med det fjärde året efter dödsfallsåret betalar dödsboet statlig inkomstskatt med 20 procent på hela den beskattningsbara förvärvsinkomsten, det vill säga även på inkomst som understiger den nedre skiktgränsen för statlig skatt.

Bostad som finns i döds-boet räknas som näringsfastighet eller näringsbostadsrätt. Beskattning sker då enligt reglerna för näringsverksamhet. Det kan bland annat innebära att dödsboet ska beskattas för bostadsförmån om någon dödsbodelägare bor kvar i bostaden.

Avslut

När dödsboets alla tillgångar har skiftats, deklaration lämnats för sista gången och saldot på skattekontot har reglerats, då är dödsboet skattemässigt avslutat.

Företagsaktuellt nr 2 2017

Obebyggd tomt som näringsfastighet

I inkomstskattelagen finns det två typer av fastigheter, privatbostadsfastigheter och näringsfastigheter. Klassificeringen är viktig eftersom det är olika regler som gäller vid den årliga beskattningen samt vid försäljning.

Det är endast småhus inrättade för bostad åt en eller högst två familjer, samt tomtmark som är bebyggd eller avsedd att bebyggas med sådant hus, som kan vara privatbostadsfastighet. Du eller någon närstående till dig måste dessutom använda eller ha för avsikt att använda fastigheten som bostad. Övriga fastigheter är näringsfastigheter.

Tomtmark

Även en obebyggd småhustomt kan vara privatbostadsfastighet. Men då krävs att du kan visa att du inom överskådlig tid har eller att du de senaste åren haft för avsikt att bebygga den med en bostad för ditt eller någon närståendes boende. Det kan vara svårt att visa. Därför beskattas de flesta obebyggda tomter enligt reglerna för näringsfastighet vid en försäljning. Det ser Skatteverket till.

NE-bilaga

Under tiden du äger din obebyggda tomt är det upp till dig att redovisa den på rätt sätt i din inkomstdeklaration. En näringsfastighet redovisar du på bilaga NE.

För en obebyggd tomt finns i regel inga inkomster utan bara utgifter. Fastighetsskatten och andra löpande utgifter för tomten är avdragsgilla. Utgifter som du kan kvitta mot till exempel inkomst från enskild firma eller lantbruksfastighet om du har en sådan. I annat fall blir det ett underskott på din NE-bilaga. Ett underskott som växer för varje år.

När du säljer den obebyggda tomten får det underskott du samlat på dig på bilaga NE kvittas mot kapitalvinsten.

Privatbostad

Ändrar du dig och börjar planera för en familjebostad på tomten efter att du under några år redovisat den som näringsfastighet, är du också en vinnare skattemässigt. 70 procent av det underskott du sparat ihop på NE-bilagan drar du då av i inkomstslaget kapital året efter att du redovisat tomten som näringsfastighet för sista gången i din inkomstdeklaration.

Företagsaktuellt nr 1 2017

Säsongsverksamhet

Har du anställd personal i ditt företag ska du redovisa gjorda skatteavdrag och arbetsgivaravgifter i en arbetsgivardeklaration.

Betalar du ut lön eller arvode någon enstaka månad under året kan du meddela Skatteverket detta för att få en säsongsregistrering. Då behöver du bara deklarera för den eller de månader då du har betalat ut lön.

Med säsongsregistrering får du en arbetsgivardeklaration i januari med bara årtal i ruta 01, utan månad och dag. Den sparar du för att använda för den månad du gjort en löneutbetalning. Om du är säsongsregistrerad, men inte betalat ut någon lön under året, ska du lämna en nolldeklaration i januari. Du kan även deklarera elektroniskt.

Du kan inte bli säsongsregistrerad om någon anställd har en förmån som du ska deklarera varje månad.

Preliminär skatt

Debiterad preliminär skatt är inte på samma sätt som skatteavdrag knuten till den inkomst som är aktuell under redovisningsperioden. Tanken bakom systemet är att företagets överskott tjänas in löpande och är inte kopplat till speciella händelser. Skatten ska därför fördelas jämnt över beskattningsåret.

Denna princip har vållat problem för företag där verksamhet faktiskt endast pågår under en del av året. Därför har möjligheten till säsongsdebitering införts. Med säsongsdebitering kommer den debiterade preliminära skatten att sluta an till företagets naturliga säsong. Campingplatser och företag som säljer julgranar är exempel på företag som kan få sådan debitering.

För att få säsongsdebitering ska du i en preliminär inkomstdeklaration ange bland annat under vilken tidsperiod som verksamheten ska pågå. Med utgångspunkt från deklarationen bestämmer Skatteverket dels den sammanlagda skatten, dels under vilka månader skatten ska betalas.

Skatten ska betalas med lika stora belopp i de månader som anges i beslutet och senast på de ordinarie förfallodagarna.

Lön till barn

Sommarlovet närmar sig. Att låta barnen arbeta några veckor i ditt företag under sommaren kan vara en bra lösning både för företaget och för dina barn.

Skattemässigt kan barn delas in i två grupper. De som fyllt 16 år och de som inte gjort det. Att betala ut lön till eget barn som inte fyllt 16 år ger inga skattefördelar. Lön till ett sådant barn beskattas hos dig som företagare eller hos din make eller maka om han eller hon har en högre inkomst från företaget.

Från och med 16 år

Från och med den dag barnet fyller 16 år kan du betala ut en ersättning upp till en nivå som motsvarar en marknadsmässig lön för det arbete din son eller dotter utför i ditt företag. Det gäller oavsett om du har en enskild firma, handelsbolag eller aktiebolag.

Betalar du ut en lön som är högre än en marknadsmässig lön för det utförda arbetet beskattas dock överskjutande del av lönen på samma sätt som lön till barn under 16 år.

Vad som kan anses vara en marknadsmässig lön är beroende av utbildning och erfarenhet samt vilka arbetsuppgifter barnet utför. Arbetar barnet deltid bör det föras löpande noteringar så att det i efterhand går att konstatera att utbetald lön inte överstigit en marknadsmässig ersättning.

Skattefritt upp till 18 738 kr

För en årsinkomst upp till och med 18 738 kr betalar ditt barn ingen skatt under 2016. Kommer ditt barn inte att tjäna mer under året ska du inte göra något avdrag för preliminär skatt. På inkomst däröver ska skatt dras enligt tabell. Men skattetabellen är avsedd för anställda som har samma månadslön under ett helt år. Skatteavdraget blir därför för stort. Din son eller dotter bör därför begära jämkning av skatteavdraget.

Det görs antingen via en blankett i Skatteverkets broschyr ”Sommar- och extrajobb 2016”, SKV 430, eller via Skatteverkets e-tjänst. Skatteverket gör då en exakt uträkning av preliminär skatt på den inkomst som anges i ansökan.

Arbetsmiljö

Tänk på att barn under 18 år inte får utföra vilka jobb som helst. Arbetsmiljöverket har utarbetat föreskrifter som ditt företag ska följa.

Företagsaktuellt nr 3 2016

NYTTIGA TIPS: Skattefria kläder

Inköp av kläder räknas normalt som en privat utgift. Det gäller även de kläder man har på sig när man arbetar.

Men om en arbetsgivare tillhandahåller fria överdrags- och skyddskläder till sina anställda blir den anställde inte förmånsbeskattad för värdet av dessa. Motivet för skattefriheten är att sådana kläder jämställs med arbetsredskap. Det är kläder som på grund av arbetets beskaffenhet utsätts för stort slitage, kraftig nedsmutsning eller annars förbrukas osedvanligt snabbt.

Men även ordinära klädesplagg som exempelvis jackor, kostymer, dräkter, skjortor, blusar och byxor kan vara skattefria. Men då bör kläderna enligt Skatteverket

  • utgöra arbetskläder, det vill säga de ska tillhandahållas för att användas i tjänsten,
  • vara obligatoriska att använda i tjänsten för den anställde,
  • vara avpassade för tjänsten, det vill säga kläderna bör vara enhetliga för viss personal eller ha någon annan särskild egenskap, och
  • vara försedda med arbetsgivarens namn eller logotyp så att de märkbart avviker från vanliga kläder.

För skattefrihet för sådana kläder räcker det således inte att de är försedda med logotyp, eller att kläderna enligt avtal inte får användas privat, utan samtliga nämnda förutsättningar bör vara uppfyllda.

Enligt Skatteverket är det ingen skattepliktig förmån om en anställd i samband med särskilda arbetsuppgifter tillfälligt lånar plagg som arbetsgivaren äger och förvarar på arbetsplatsen för att kunna nyttjas av olika anställda.

Observera att en arbetsgivare inom ramen för skattefri friskvård kan ge sina anställda klädutrustning av mindre värde och enklare slag för motionssyfte. Exempelvis enklare träningsoverall och t-shirt som försetts med arbetsgivarens logotyp. Träningsskor uppfyller dock inte kravet på att vara av mindre värde och enklare slag och omfattas därför normalt inte av denna skattefrihet.

Företagsaktuellt nr 2 2016

Löneväxla inte mot friskvård

Löneväxling genom bruttolöneavdrag innebär att en anställd accepterar en lägre bruttolön i utbyte mot en förmån. Sänkningen innebär att skatten och arbetsgivaravgifterna blir lägre, men påverkar även den anställdes sjuklön, a-kasseersättning, pension med mera.

En arbetsgivare kan skattefritt ge sina anställda möjlighet till enklare slag av motion och friskvård på arbetsplatsen liksom på särskilda platser som på gym, hos friskvårdsföretag, vid sportanläggning och liknande. Men förmån av fri motion och friskvård får inte vara utbytbar mot kontant lön om den ska vara skattefri. Därför fungerar det inte skattemässigt att låta anställda avstå bruttolön i utbyte mot motion och friskvård.

Om en arbetsgivare använder bruttolöneavdrag för en motionsförmån och en anställd vill upphöra med förmånen så kommer han eller hon att få tillbaka sin tidigare, högre, bruttolön. Förmånen är då i praktiken utbytbar mot en högre lön och uppfyller därmed inte kriterierna för skattefrihet. .

Observera att om någon anställd får gå ned i bruttolön för att få en personalvårdsförmån blir förmånen skattepliktig för samtliga anställda som utnyttjar förmånen.

Nettolöneavdrag

Däremot är det inget som hindrar att en arbetsgivare låter anställda betala en del av kostnaden för motionen eller friskvården genom ett nettolöneavdrag.

Nettolöneavdraget påverkar inte den skattemässiga bedömningen utan är att jämställa med en betalning för den aktuella aktiviteten. Ett sådant avdrag kan till exempel bli aktuellt om den aktivitet som den anställde valt inte ryms inom arbetsgivarens friskvårdsbidrag. Med nettolöneavdrag får den anställde inte högre lön om han eller hon sedan avstår från motionen.

Att hålla isär brutto- och nettolöneavdrag när det gäller motion och friskvård är alltså viktigt.

Moms

Tänk på att arbetsgivaren endast får göra avdrag för moms på den del av motionskostnaden som arbetsgivaren står för.

Företagsaktuellt nr 1 2016