Artiklar

Amortering eller ränta?

Om du som låntagare kommer efter med betalningen läggs normalt den obetalda räntan till skuldbeloppet. Skatteverket klargör nu i ett ställningstagande om den betalning du sedan gör ska räknas som ränta, amortering eller både ränta och amortering.

Normalt får du som låntagare göra avdrag för ränteutgifter i inkomstslaget kapital det beskattningsår du betalar räntan eller på annat sätt har kostnaden.

Om du inte kan betala räntan kan den läggas till skuldbeloppet. Du anses då inte ha betalat räntan och kan inte få göra något ränteavdrag i inkomstdeklarationen. Detta gäller oavsett om skuldebrev lämnats på beloppet eller inte. Om du däremot tar upp ett nytt lån och delvis använder det nya lånet för att betala räntan anses räntan vara betald och du kan få avdrag.

Har du flera lån hos samma långivare kan du välja vilket lån du amorterar eller betalar ränta på under förutsättning att förfallodagen är inne. Du får inte göra avräkning på kapitalskulden innan förfallna räntor är betalda.

Högsta domstolen har uttalat att om det inte finns något bindande avtal mellan parterna om avräkningsordningen har du som låntagare rätt att destinera din betalning till en viss skuld dock med begränsningen att förfallen skuld måste betalas före ej förfallen, och räntan före kapitalskulden. Om du inte utnyttjar din rätt att bestämma vilken skuld som betalningen avser övergår den valrätten till långivaren.

Vid utmätning av egendom ska medel som långivaren får i första hand avräknas på ränta och annan biförpliktelse före kapitalbeloppet om inte långivaren har yrkat på en annan fördelning.

Avbetalning och skuld kvarstår

När du gör en betalning avseende lån där räntan lagts till skulden anser Skatteverket att det i första hand är räntan du betalar under förutsättning att du och långivaren inte har avtalat något annat. Den betalda räntan får du göra avdrag för i inkomstdeklarationen. Ränteavdraget kan dock inte överstiga det belopp som den obetalda förfallna räntan uppgick till vid betalningen. Eventuell överskjutande betalning anser Skatteverket vara en amortering.

Avbetalning och skuld avskrivs

Om du som låntagaren kommer efter med betalningen under en längre tid kan långivaren gå med på en betalningsuppgörelse som innebär att hela skulden kommer att regleras under förutsättning att långivaren får en viss summa i betalning. Efter en sådan betalningsuppgörelse är hela skulden reglerad och långivaren kommer inte att rikta några mer anspråk mot dig.

Avtal finns

Du kan i ett sådant fall avtala med långivaren om hur stor del av betalningen som avser betalning av ränta och hur stor del som avser återbetalning av kapitalskulden. Vid avtal mellan oberoende parter accepterar Skatteverket normalt ett sådant avtal och du får göra avdrag för räntebetalningen i inkomstdeklarationen.

Avtal saknas

Om du inte avtalat något annat med långivaren anser Skatteverket att ränteskulden ska anses ha betalats i samma proportion som skuldbeloppet.

Om ränteskulden uppgår till 40 procent av den totala skulden vid betalningstidpunkten anser Skatteverket att du som låntagare har betalat ränta med 40 procent av det totalt inbetalda beloppet enligt betalningsuppgörelsen. Resterande del av betalningen, 60 procent, anser Skatteverket vara en amortering.

Denna fördelning gäller dock inte vid skuldsanering där Skatteverket anser att betalningen i första hand ska anses utgöra amortering av skuldbeloppet.

SKV ställningstagande, 2015-11-10, dnr: 131 586128-15/111

Företagsaktuellt nr 1 2016

Skatteförslag i budgetpropositionen

Efter regeringens nederlag med fjolårets budgetproposition har man nu återkommit med sina förslag på nytt, men med vissa justeringar. Vi sammanfattar några av förslagen nedan.

Fler får betala statlig skatt

Normalt räknas skiktgränserna för statlig skatt varje år upp med konsumentprisindex plus två procentenheter. I budgetpropositionen föreslår nu regeringen att någon uppräkning av den nedre skiktgränsen inte ska göras för 2016. Det innebär att den inkomstnivå över vilken du betalar statlig inkomstskatt kommer att vara oförändrad och uppgå till 430 200 kr även för 2016.

Den övre skiktgränsen, som är den inkomstnivå över vilken du börjar betala statlig inkomstskatt med 25 procent, räknas upp på vanligt sätt. Den kommer att uppgå till 625 800 kr för 2016.

Statlig skatt 2016

Född 1951 eller senare
Statlig skatt	20 %	25 %
Brytpunkt	443 200 kr	638 800 kr
Grundavdrag	13 000 kr	13 000 kr
Beskattningsbar inkomst	430 200 kr	625 800 kr

Född 1950 eller tidigare
Statlig skatt	20 %	25 %
Brytpunkt	469 300 kr	657 500 kr
Grundavdrag	39 100 kr	31 700 kr
Beskattningsbar inkomst	430 200 kr	625 800 kr

Jobbskatteavdraget trappas av

Har du en arbetsinkomst över 50 000 kr per månad, 600 000 kr per år, kommer ditt jobbskatteavdrag att trappas av nästa år. Jobbskatteavdraget kommer att ha trappats av helt för dig som har en arbetsinkomst på cirka 123 000 kr per månad, 1 480 000 kr per år.

Arbetsinkomst/år	Jobbskatteavdrag 2016	Minskning från 2015
700 000 kr	23 375 kr	– 3 006 kr
900 000 kr	17 375 kr	– 9 006 kr
1 100 000 kr	11 375 kr	– 15 006 kr
1 300 000 kr	5 375 kr	– 21 006 kr
1 500 000 kr	0 kr	– 26 381 kr

För dig som vid årets ingång har fyllt 65 år trappas jobbskatteavdraget av för arbetsinkomster som överstiger 600 000 kr per år med en avtrappningstakt på 3 procent.

Pensionärer får sänkt skatt

Det förhöjda grundavdraget för äldre justeras så att du som är över 65 år inte beskattas högre nästa år än en löntagare som är yngre än 65 år för inkomst upp till 10 000 kr i månaden. Skattesänkningen omfattar dock inkomster upp till och med 20 000 kr i månaden.

Särskild löneskatt för äldre

Särskild löneskatt införs på ersättningar för arbete som betalas till dig som vid årets ingång har fyllt 65 år. Skatten uppgår till 6,15 procent. Skatten ska betalas utöver den pensionsavgift på 10,21 procent som betalas idag. Detsamma gäller för dig som har inkomst av aktiv näringsverksamhet, samt för dig som inte fyllt 65 år vid årets ingång men har uppburit hel ålderspension under hela året.

Nedsatt förmånsvärde för miljöbilar

Regler om nedsättning av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar består av två delar.

Först görs en permanent nedsättning av förmånsvärdet ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för en jämförbar bensin- eller dieseldriven bil. Därefter får förmånsvärdet för bilar som drivs av el eller annan gas än gasol sättas ned till ett värde som motsvarar 60 procent av förmånsvärdet, dock högst med 16 000 kr per år. Denna nedsättning gäller till och med utgången av 2016.

Regeringen föreslår nu att nedsättningen ned till 60 procent av förmånsvärdet förlängs till och med 2019. Nedsättningen begränsas dock till högst 10 000 kr per år.

Höjd schablonavkastning på investeringskontot

Schablonavkastningen vid sparande på investeringssparkonto och kapitalförsäkring höjs.

Enligt dagens regler ska kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan den 30 november året före det aktuella kalenderåret. Nästa år ska kapitalunderlaget i stället multipliceras med statslåneräntan ökad med 0,75 procentenheter. Schablonavkastningen ska vidare inte kunna bli lägre än 1,25 procent av kapitalunderlaget.

Avdraget för förvaltningsutgifter slopas

Har du en aktiv kapitalförvaltning kan du enligt dagens regler göra avdrag för förvaltningsutgifter i inkomstslaget kapital till den del utgifterna överstiger 1 000 kr. Regeringen föreslår nu att det avdraget slopas helt från och med 2016, inkomstdeklarationen 2017.

Skattereduktion för gåvor slopas

Enligt de regler som gäller för närvarande kan du få sänkt skatt om du skänker en penninggåva till någon av de organisationer som är godkända av Skatteverket som gåvomottagare. Du måste skänka minst 2 000 kr under året och minst 200 kr per tillfälle. Skattereduktionen är 25 procent av gåvobeloppet upp till högst 6 000 kr. Du kan alltså att få sänkt skatt på mellan 500 och 1 500 kr på detta sätt. Regeringen föreslår nu att denna skattereduktion tas bort från årsskiftet.

Skattefri secondhandförsäljning

Ideella föreningars och registrerade trossamfunds verksamhet med försäljning av skänkta varor ska vara skattefri. Enligt regeringens förslag ska det gälla för räkenskapsår som börjar efter den 31 december 2015.

För skattefrihet krävs att det finns ett allmännyttigt ändamål. Den verksamhet som bedrivs under beskattningsåret ska uteslutande eller så gott som uteslutande främja det allmännyttiga ändamålet och intäkterna ska i skälig omfattning användas för detta. Stiftelser omfattas inte av den föreslagna skattefriheten.

Momsändringar

Moms på koncerninterna tjänster är idag avdragsgill inom en koncern även om det företag som tillhandahåller tjänsten inte själv har rätt till avdrag för momsen. Enligt denna slussningsregel lyfts inte momsen i det inköpande företaget utan slussas till ett annat koncernföretag och lyfts där. Regeln anses dock strida mot EUs momsdirektiv. Regeringen föreslår därför att den avskaffas vid årsskiftet.

Även de svenska reglerna om moms på vissa posttjänster och på frimärken strider mot momsdirektivet. Regeringen föreslår nu att frimärken och vissa posttjänster, i första hand de som används av privatpersoner, undantas från moms.

Ikraftträdande

De flesta förslagen i budgetpropositionen träder i kraft den 1 januari 2016 och tillämpas på beskattningsår som inleds efter den 31 december 2015.

Regeringens proposition 2015/16:1

Företagsaktuellt nr 6 2015