Artiklar

Solcellsanläggning på villa eller fritidshus

Skatteverket har i ett ställningstagande redogjort för beskattningskonsekvenserna för dig som har en solcellsanläggning på din villa eller ditt fritidshus som är privatbostad.

Från och med den 1 juli 2016 ändras reglerna för energiskatt. Skatteverket har därför i ett ställningstagande sammanställt de regler som gäller från och med det datumet för dig som bor i egen villa eller tillbringar viss tid i ditt fritidshus och har en solcellsanläggning på en sådan byggnad . Samma regler gäller om du har solcellsanläggningen på en garagebyggnad som finns på villafastigheten eller fritidshusfastigheten.

Inkomstskatt

Enbart en solcellsanläggning medför inte att du har näringsverksamhet. Inkomsterna från anläggningen beskattas i stället som kapitalinkomst enligt de regler som gäller för produkter från en privatbostad. I de flesta fall blir det ingen inkomstskatt eftersom du varje år får ett schablonavdrag på 40 000 kr som dras av från din totala inkomst av varje fastighet.

Energiskatt

Du behöver inte betala energiskatt för egenförbrukad eller levererad el om din solcellsanläggning har en installerad toppeffekt som understiger 255 kilowatt. Det gäller under förutsättning att

• du inte yrkesmässigt levererar annan el och
• ersättningen för elen under ett kalenderår inte överstiger 30 000 kr.

Om du förfogar över flera solcellsanläggningar ska anläggningarnas installerade toppeffekt läggas samman och tillsammans uppgå till mindre än 255 kilowatt för att detta ska gälla. Har du flera anläggningar i vilka el framställs från andra energikällor ska anläggningarnas effekt läggas samman. Då gäller andra effektgränser.

Moms

Den som säljer varor och tjänster i en självständig ekonomisk verksamhet är skyldig att registrera sig för och betala moms. Även om din solcellsanläggning inte räknas som näringsverksamhet vid inkomstbeskattningen ska en särskild bedömning göras när det gäller dina skyldigheter i momshänseende.

Enligt Skatteverket är det fråga om en ekonomisk verksamhet när du har installerat en solcellsanläggning på din villa och du mot ersättning kontinuerligt säljer antingen all el eller endast överskottselen in på elnätet. Någon beloppsgräns finns inte. Din skyldighet att registrera dig för och betala moms gäller alltså oavsett belopp.

Avdrag för betald moms

I Sverige har vi ett avdragsförbud för moms som avser stadigvarande bostad. Avdragsförbudet omfattar inte endast köp till en byggnad, såsom inredning, reparationer och dylikt utan även sådant som har en anknytning till det stadigvarande boendet. Då solcellsanläggningen ska leverera el till en byggnad som har karaktären av stadigvarande bostad krävs det att anläggningen uteslutande används i en ekonomisk verksamhet för att avdragsförbudet inte ska bli tillämpligt.

I det fall en solcellsanläggning på en villa används i en ekonomisk verksamhet beror avdragsrätten på om du mot ersättning säljer all producerad el eller endast överskottselen in på elnätet.

Exempel 1:
Du säljer endast överskottsel till ett elhandelsföretag. En del av den producerade elen konsumerar du direkt för ditt boende. Du redovisas och betalar moms endast för den överskottsel du säljer.

Eftersom din anläggning inte uteslutande används i en ekonomisk verksamhet utan även betjänar ditt boende saknar du helt avdragsrätt för moms på dina inköp till solcellsanläggningen.

Exempel 2:
All el du producerar säljer du till ett elhandelsföretag och du redovisar och betalar moms för all försäljning. Den el du själv förbrukar i bostaden köper du tillbaka från elhandelsföretaget och betalar moms för.

I detta fall använder du anläggningen uteslutande i en ekonomisk verksamhet. Du får därför göra avdrag för den moms du betalar vid inköp för solcellsanläggningen.

SKV ställningstagande, 2016-05-02, dnr: 131 99075-16/111

Företagsaktuellt nr 4 2016

 

Skattereduktion för ROT- arbete oavsett vem som betalar fakturan

Trots att ROT-fakturan hade betalats av annan än köparen ansåg Högsta förvaltningsdomstolen att utföraren av arbetet hade rätt till utbetalning från Skatteverket.

Byggföretaget B AB utförde under 2012 reparationsarbeten på en fritidsfastighet som ägdes gemensamt av fyra personer. Var och en fakturerades sin andel av arbetskostnaden men samtliga fakturor betalades av en av delägarna. B AB begärde och fick utbetalning från Skatteverket enligt reglerna för hushållsarbete motsvarande den skattereduktion som de fyra delägarna preliminärt bedömdes ha rätt till.

Nytt beslut

Under 2013 beslutade Skatteverket att återkräva betalningen avseende två av delägarna. Skatteverket konstaterade att samtliga fakturor hade betalats av en av de andra delägarna och enligt verket hade därför de två delägarna inte haft någon utgift för hushållsarbete. Att de två delägarna vid tiden för Skatteverkets beslut hade ersatt den delägare som betalat deras fakturor saknade enligt Skatteverket betydelse eftersom betalningen var gjord efter att verket hade inlett sin utredning.

B AB överklagade Skatteverkets beslut och yrkade att det skulle upphävas. Bolaget uppfattning var att en utgift uppkommit vid faktureringstidpunkten.

Högsta förvaltningsdomstolen

Eftersom de båda delägarna var för sig hade fakturerats för sin andel av arbetskostnaden var, enligt Högsta förvaltningsdomstolen, kravet på att de ska ha haft utgifter för hushållsarbete uppfyllt.

Av lagtexten kan det inte utläsas att en betalning måste ha gjorts av köparen själv för att denne ska ha rätt till skattereduktion. Inte heller ger förarbetena till lagstiftningen stöd för ett sådant synsätt. Det enda som framgår är att betalning ska ha skett, framhåller Högsta förvaltningsdomstolen.

Tidigare avgörande

Att en betalning som görs av någon annan kan ligga till grund för skattereduktion framgår även av ett tidigare avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen. I det rättsfallet ansågs en utförare av hushållsarbete ha rätt till utbetalning trots att fakturan inte hade betalats av köparna själva utan av ett aktiebolag som de var delägare i. Delägarnas avräkningskonton i bolaget debiterades samma dag som fakturan betalades. Av rättsfallet framgår dock inte att denna reglering var avgörande för utgången i målet.

Skatteverkets beslut ändrades

Högsta förvaltningsdomstolen kom fram till att det inte var motiverat att i den aktuella situationen uppställa ett krav på att köparens och säljarens mellanhavanden ska ha reglerats för att köparen ska ha rätt till skattereduktion. Mot denna bakgrund och då bolaget i övrigt uppfyllt de krav som uppställts för utbetalning biföll Högsta förvaltningsdomstolen bolagets överklagan.

Dom 2016-04-22, mål nummer 5893-14

Företagsaktuellt nr 4 2016

 

Crowdfunding kan vara momspliktig

Tillhandahållande av varor och tjänster i utbyte mot bidrag vid så kallad crowdfunding utgör momspliktig omsättning om det finns en direkt koppling mellan det bidrag som betalas och den vara eller tjänst som mottas. Det skriver Skatteverket i ett ställningstagande.

Crowdfunding eller gräsrotsfinansiering innebär att pengar samlas in från allmänheten till ett visst projekt eller ändamål genom många små eller stora bidrag. Bidragsgivare kan vara både företag och enskilda personer. Det sker ofta via särskilda plattformar på internet.

Finansiering av utvecklingsprojekt

Skatteverket anser att när den som finansierar ett projekt får en villkorad motprestation i form av en vara eller en tjänst från det företag som sökt finansieringen så kan det vara en momspliktig omsättning för företaget som får pengarna. Bedömningen gäller under förutsättning att det finns en direkt koppling mellan leveransen av varan eller tillhandahållandet av tjänsten och den ersättning som betalats.

Om investeraren exempelvis får en andel av en rättighet till en film eller en bok som motprestation till investeringen och därmed del av framtida royalty så innebär rättighetsöverlåtelsen att en tjänst har tillhandahållits mot ersättning, det vill säga tjänsten har omsatts.

Beskattningsunderlag

Beskattningsunderlaget för moms ska beräknas med utgångspunkt från den ersättning som den som söker finansiering får för sin omsättning. Ersättningen är det pris finansiären faktiskt betalar. Det gäller även om ersättningen är högre än vad priset för motprestationen skulle vara på öppna marknaden. Skatteverket anser att om det företag som mottar finansieringen har omsatt de varor eller tjänster som ges som motprestation så ska beskattningsunderlaget beräknas utifrån hela det belopp som finansiären betalat.

Gåvor

Om finansiärerna enbart får en symbolisk motprestation i samband med donationen anser Skatteverket att det inte är någon omsättning av vara eller tjänst mellan parterna. Det gäller under förutsättning att värdet av motprestationen är försumbart eller inte alls står i relation till det belopp som betalats.

Uttagsbeskattning

Under vissa förutsättningar kan uttagsbeskattning bli aktuellt. För det krävs att den som ger varan som tackgåva har haft avdragsrätt för den ingående momsen vid inköpet av varan. Det är dock inte ett uttag om tackgåvan är av mindre värde eller ett varuprov.

Välgörande ändamål

Många insamlingar avser finansiering av projekt med välgörande ändamål. Skatteverket anser att mottagarna av finansieringen i dessa fall normalt inte omsätter någon vara eller tjänst till donatorerna. Eventuella gåvor som ges som tack för bidraget är som regel symboliska och medför inte att den som mottagit inbetalningen ska anses ha omsatt gåvan.

Finansiell crowdfunding

Vid finansiell crowdfunding lånar finansiärerna ut pengar eller så investerar de kapital i utbyte mot ägarandelar. Andelar som kan ge rätt till utdelning i form av del i det framtida resultatet. Varken utdelningen eller räntan som finansiärerna får vid finansiell crowdfunding medför enligt Skatteverket skattskyldighet för moms.

SKV ställningstagande, 2016-05-20, dnr 131 221169-16/111

Företagsaktuellt nr 4 2016

Förslag om nya tjänster i RUT-avdraget

Regeringen föreslår i sin vårändringsbudget att RUT-avdraget ska utökas till att gälla fler trädgårdstjänster samt flyttjänster och it-tjänster i hemmet. Förslaget är en del av uppgörelsen om insatser med anledning av flyktingkrisen som träffats mellan regeringen och allianspartierna.

Vid årsskiftet avskaffades möjligheten att göra RUT-avdrag för läxhjälp, matlagning och mer avancerat städarbete.

Nuvarande regler

För närvarande kan du få RUT-avdrag för följande arbeten:

• Enklare städarbete eller annat rengöringsarbete samt flyttstädning som utförs i bostaden.
• Vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i bostaden.
• Snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden.
• Häck- och gräsklippning samt krattning och ogräsrensning som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden.
• Barnpassning som inte mer än i ringa omfattning innefattar hjälp med läxor och annat skolarbete och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning och hämtning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande.
• Annan omsorg och tillsyn än barnpassning som du eller din förälder behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bankbesök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden.

Avdragsbegränsning

För dig som inte har fyllt 65 år vid årets ingång har RUT-avdragets skattereduktion begränsats till maximalt 25 000 kr per år från och med den 1 januari 2016. Har du fyllt 65 år är skattereduktionen som tidigare begränsad till maximalt 50 000 kr per år.

Inte eget arbete

Du eller någon närstående till dig får inte själv utföra det arbete du begär RUT-avdrag för. Men det går bra att anlita ett eget bolag så länge du låter någon anställd som inte är närstående till dig utföra arbetet.

Nya tjänster

Nu föreslår regeringen att RUT-avdraget ska utökas med nya tjänster.

Fler trädgårdstjänster

Enligt förslaget ska beskärning och borttagande av träd och buskar omfattas av RUT-avdraget. Arbetet ska i likhet med vad som gäller för RUT-avdrag för trädgårdsarbete i övrigt utföras på tomt eller i trädgård i nära anslutning till din eller, i förekommande fall, din förälders bostad.

Borttagande omfattar bland annat trädfällning, borttagning av stubbar, röjning av sly och gallring av buskage. I beskärning och borttagande ligger även omhändertagande av det som avlägsnats i form av till exempel vedkapning, eldning eller kompostering, under förutsättning att arbetet utförs på eller i aktuell tomt eller trädgård.

Borttagande omfattar även återställning av markytan efter borttagandet.

Nyplantering av träd och buskar omfattas inte av RUT-avdraget. Det gäller även om du bara ersätter sådana träd och buskar som tagits bort. Inte heller rådgivning om till exempel växtförslag, trädstatusbedömning och trädgårdsdesign omfattas av de nya reglerna.

Flyttjänster

Flytt av bohag och annat lösöre mellan bostäder samt till och från magasinering i samband med att du flytter mellan bostäder ska omfattas av RUT-avdraget.

Med bohag avses möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för ditt hem. Transport från till exempel en möbelåterförsäljare eller från eller till en annan privatperson omfattas inte. I flyttarbetet ingår arbete med packning eller annat iordningställande för transport, uppackning, lastning och lossning samt själva arbetstiden för transporten av bohaget.

Det är bara utgiften för arbete som ger rätt till RUT-avdrag. Inte dina utgifter för till exempel flyttbil och magasinhyra.

IT-tjänster

Installation, reparation och underhåll av data och informationsteknisk utrustning, dataprogram och dataförbindelser samt handledning och rådgivning i samband med sådant arbete ska omfattas av RUT-avdraget.

Det arbete som omfattas är att ta i bruk, installera, reparera och underhålla data- och informationstekniska apparater och kringutrustning samt dataförbindelser, installera och avinstallera program och uppdateringar i en data- eller informationsteknisk apparat samt ge handledning och rådgivning i samband med sådant arbete. Med rådgivning avses enklare vägledning och utbildning. Däremot omfattas inte åtgärder som till exempel programmering, kundspecificerad ombyggnad av data- och informationsteknisk utrustning eller mer avancerad kundanpassning av programvara.

Med data- och informationsteknisk utrustning avses persondatorer, läsplattor, tv-apparater, smarta telefoner, spelkonsoler och liknande. Begreppet är inte avsett att omfatta andra former av utrustning som till exempel smarta vitvaror, brand- och inbrottslarm eller fjärrstyrda luftvärmepumpar.

Med kringutrustning avses till exempel skrivare, skannrar och avläsare. Som dataförbindelser räknas modem, routrar, fiber- och nätverkskablar och wifi-utrustning.

Kravet är att arbetet utförs i eller i nära anslutning till din bostad. Det innebär att avdraget inte omfattar till exempel reparationer i utförarens verkstad eller handledning och rådgivning som ges per telefon eller på annat sätt sker på distans.

Ikraftträdande

Kompletteringarna av RUT-avdraget träder i kraft den 1 augusti 2016. Ändringarna tillämpas på arbete som har utförts och betalats efter den 31 juli 2016.

Regeringens proposition 2015/16:99

Företagsaktuellt nr 3 2016

 

Inget avdrag för renovering av näringsfastighet

Utgifterna för att renovera ladugård och uppföra maskinhall på en lantbruksfastighet ansågs vara privata levnadskostnader. Kammarrätten medgav endast värdeminskningsavdrag för byggnaderna.

Richard köpte en lantbruksfastighet 2006 med syfte att bedriva jordbruksdrift med huvudinriktning mot fårskötsel. Han lade ned ett omfattande arbete på att anpassa byggnaderna för denna verksamhet.

Näringsverksamhet

Med näringsverksamhet avses enligt inkomstskattelagen en förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. En avgörande omständighet är om det finns ett vinstsyfte.

Innehav av en näringsfastighet räknas alltid som näringsverksamhet. Det innebär att en verksamhet kan utgöra näringsverksamhet även om de kriterier som uppställs i huvuddefinitionen inte är uppfyllda. Men det gäller bara inkomster och utgifter som föranleds av själva innehavet av fastigheten.

Av rättsfallet RÅ 2010 ref. 111 framgår att det förhållande att en hästverksamhet, som inte uppfyller kraven på näringsverksamhet i huvuddefinitionen, bedrivs på en näringsfastighet, innebär inte att hästverksamheten ingår i den näringsverksamhet som fastighetsinnehavet medför.

Skatteverket

I samband med ett taxeringbesök hösten 2010 konstaterade Skatteverket att sedan starten hade Richard haft en försäljning på 37 000 kr och gjort inköp för cirka 2,1 miljoner kr. Ladugården hade byggts om och boxar till hästar hade inrättats och där stod fyra hästar.   Dessa var privata och det planerades inte vid detta tillfälle att de skulle ingå i verksamheten. En ny maskinhall hade uppförts där det stod en nyinköpt trailer, en släpvagn och en fyrhjuling. I hallen fanns även hinder som används vid hästhoppning. Trailern uppgavs vara inköpt för att köra hö till fåren, som ännu inte hade köpts in till verksamheten.

Skatteverket ansåg att någon näringsverksamhet aldrig hade påbörjats. Den hästverksamhet som fanns var privat. De kostnader som uppkommit var att anses som privata och för dem medgavs inget avdrag.

Kammarrätten i Jönköping

Kammarrätten konstaterade att den verksamhet som hade redovisats för de fem beskattningsår som var aktuella i målet hade generellt stora underskott. De intäkter som redovisats var mycket små. Med hänsyn till det ekonomiska utfallet av verksamheten krävs att omständigheterna i övrigt med styrka ändå talar för att verksamheten har haft som syfte att gå med vinst.

Den fårverksamhet som uppgivits som motiv för investeringarna hade kommit igång först 2012 och då med förhållandevis låg omsättning. Mot denna bakgrund fann kammarrätten att någon verksamhet som uppfyller kraven enligt huvuddefinitionen inte förekommit på fastigheten.

När det gäller kostnader föranledda av själva innehavet av fastigheten ansåg kammarrätten att Richard inte hade presterat sådan bevisning att det gått att bedöma om det fanns sådana kostnader. Kammarrätten kom därför fram till att resultatet av näringsverksamheten endast skulle sänkas med yrkat avdrag för årlig värdeminskning på byggnader för respektive år.

Dom 2015-04-20, mål nummer 1971-1975-14

Företagsaktuellt nr 3 2016

Återtagande av aktieutdelning

Om en aktieägare avstår från en beslutad utdelning eller betalar tillbaka en utbetald utdelning, utan att utdelningsbeslutet har upphävts på civilrättsliga grunder, anser Skatteverket i ett ställningstagande att den ska beskattas eftersom utdelningen varit disponibel.

Hur påverkas aktieägarnas beskattning av ett beslut om återtagande av utdelningen? Spelar det någon roll av vilken anledning återbetalning sker? Det är frågor som Skatteverket svarar på i ett ställningstagande.

Gällande rätt

En utdelningsinkomst ska tas upp till beskattning det år den kan disponeras av den som då hade rätt till utdelningen. Det är en grundläggande regel.

Utdelning till aktieägarna beslutas på bolagets årsstämma efter förslag från styrelsen. Beslutet ska bland annat innehålla uppgift om utdelning per aktie samt utbetalningsdagen om bolaget är ett kupongbolag. Utbetalningsdagen måste infalla innan nästa årsstämma.

I ett kupongbolag är det styrelsen och inte Euroclear, tidigare VPC, som ansvarar för att en aktiebok förs och hanteras korrekt.

Det går även att besluta om vinstutdelning på annan ordinarie stämma eller på en extra bolagsstämma. Vid en extra bolagsstämma får bolaget högst dela ut det som återstår av vad som utgjorde fritt eget kapital enligt den senaste fastställda balansräkningen. Det är inte tillåtet att dela ut överskott som har upparbetats efter balansdagen.

Aktieägarna kan sätta sig över aktiebolagslagens regler om formerna för värdeöverföring om de är överens. Ett samfällt och formlöst beslut om att föra över medel från bolaget som har fattats av aktieägarna kan vara giltigt. Det utgör dock inget beslut om vinstutdelning i aktiebolagslagens mening utan är snarare att betrakta som en förtäckt utdelning.

Ett beslut om vinstutdelning som strider mot aktiebolagslagen eller bolagsordningen kan klandras. Om styrelsen, VD eller annan ställföreträdare verkställer klanderbara stämmobeslut och beslutet sen upphävs, är de aktieägare som har fått utdelning återbetalningsskyldiga, om de inte varit i god tro.

Bedömning

En utdelning i pengar är disponibel på bolagsstämmodagen om bolaget är ett kupongbolag, framhåller Skatteverket. Har stämman eller styrelsen fattat beslut om en senare utbetalningsdag är utdelningen i stället disponibel den dagen. Bestämmelserna är till för att skydda aktieägarna. Är samtliga aktieägare överens kan de därför avtala om en senare utbetalningsdag än den stämman eller styrelsen beslutat om. Genom en sådan överenskommelse får aktieägarna anses ha disponerat över utdelningen. Skatteverket anser att i en sådan situation är utdelningen disponibel senast dagen innan nästa årsstämma även om samtliga aktieägare har accepterat ett beslut om en ännu senare utbetalningsdag.

Skatteverket anser att om någon av parterna klandrar ett beslut om utdelning och får det upphävt på civilrättsliga grunder ska inte aktieägaren beskattas för utdelningen. Det gäller under förutsättning att aktieägaren har betalat tillbaka en utbetald utdelning eller att utdelningen aldrig har betalats ut.

Skulle en aktieägare avstå från en beslutad utdelning eller betala tillbaka en utbetald utdelning av andra skäl anser Skatteverket att utdelningen har varit disponibel. Aktieägaren ska därför beskattas för utdelningen. Återbetalningen får då behandlas som ett kapitaltillskott till bolaget.

SKV ställningstagande, 2016-03-30, dnr: 131 145541-16/111

Företagsaktuellt nr 3 2016

Värdeminskningsavdrag för byggnad på tomträtt

Hela anskaffningsvärdet för byggnad inklusive tomträtt ska hänföras till byggnad vid beräkning av värdeminskningsavdrag. Det framgår av en dom från kammarrätten.

Ett bolag hade förvärvat tomträtter med byggnader i form av hyresfastigheter. I bolagets värdeminskningsavdrag för byggnad ingick både byggnads- och markvärdet. Skatteverket beslutade att markvärdet inte skulle ingå i avskrivningsunderlaget. Som stöd för sin uppfattning hänvisade Skatteverket till att tomträtter omfattas av fastighetsbegreppet i skattesammanhang. Det framgår av 2 kap. 6 § inkomstskattelagen, IL. En uppdelning av anskaffningsvärdet mellan mark och byggnad skulle därför ske enligt fördelningsregeln i 19 kap. 11 § inkomstskattelagen, ansåg Skatteverket.

Värdeminskningsavdrag för byggnad

Om en byggnad förvärvas tillsammans med den mark den ligger på ska ersättningen för fastigheten delas upp mellan mark och byggnad, 19 kap. 11 § IL. Denna fördelning görs med utgångspunkt i fastighetens taxeringsvärde, vilket är uppdelat på byggnad och mark. Genom fördelningen erhålls ett anskaffningsvärde för byggnaden, vilket utgör byggnadens avskrivningsunderlag. Värdeminskningsavdrag får göras med en viss procent av avskrivningsunderlaget. Något värdeminskningsavdrag för det belopp som motsvarar värdet av marken får inte göras.

Kammarrätten i Stockholm

Någon bestämmelse som uttryckligen tar sikte på beräkning av anskaffningsvärdet för byggnad på mark som innehas med tomträtt finns inte i inkomstskattelagen, konstaterar kammarrätten. För att bestämmelsen i 19 kap. 11 § IL ska vara tillämplig krävs att förvärvet avser byggnad tillsammans med mark. Enligt kammarrättens mening saknas det i såväl förarbeten som praxis uttalanden som ger stöd för att aktuell paragraf ska tolkas på så sätt att tomträtt ska likställas med mark.

Vid sådana förhållanden, anser kammarrätten, får RRK R76 1:6 alltjämt anses vägledande. Högsta förvaltningsdomstolen hänförde i det rättsfallet hela köpeskillingen för en tomträtt till byggnaden. Mot den bakgrunden ansåg kammarrätten att hela anskaffningsvärdet för bolagets byggnader med tomträtt skulle hänföras till byggnad vid beräkning av värdeminskningsavdrag.

Dom 2016-04-12, mål nummer 5656-5657-15

Företagsaktuellt nr 3 2016

 

Nya förskrifter om amorteringskrav på bolån

Finansinspektionen har omarbetat sina tidigare föreslagna föreskrifter avseende amorteringskrav på bolån. Det nya är att det ska ges möjlighet att amortera ett tilläggslån på tio år i stället för att det amorteras tillsammans med övriga lån.

Finansinspektionen (FI) anser att det finns ett behov av amorteringskrav i Sverige. Ett amorteringskrav dämpar skuldsättningen. Lägre skuldsättning ökar hushållens motståndskraft mot störningar och minskar risken att Sveriges ekonomi påverkas negativt om något oväntat händer i Sverige eller i omvärlden.

Nya bolån med en belåningsgrad över 70 procent ska därför amorteras med minst 2 procent av det ursprungliga lånebeloppet varje år. Lån med under 70 procents belåningsgrad ska amorteras med minst 1 procent per år till dess att belåningsgraden är 50 procent. Om du har befintliga bolån som tagits innan den 1 juni i år, kan tilläggslån antingen betalas av enligt grundregeln eller på tio år. Möjligheten att amortera ett tilläggslån på tio år har tillkommit för att undvika tröskeleffekter för dig som har befintliga bolån och därmed inte omfattas av amorteringskravet.

Om du ingått ett avtal om köp eller byggnation av en bostad innan 1 juni, omfattas inte de lån som du tar därefter för att finansiera köpet eller byggnationen av amorteringskravet.

Reglerna gäller endast nya bolån. Kravet gäller inte om du bara vill byta bank.

Nya bolån är:

• När du tar ett lån för att köpa en bostad och använder bostaden som säkerhet för lånet.
• När du utökar ett befintligt lån med bostaden som säkerhet för att till exempel bekosta reparationer och hamnar på en belåningsgrad över 50 procent.

Undantag

Om det finns särskilda skäl i ditt fall får bolåneföretagen medge att du inte behöver amortera på dina bostadslån under en begränsad period. Exempel på situationer där det kan bli aktuellt är arbetslöshet, dödsfall i familjen eller sjukdom.

Bolåneföretag får medge att lån som lämnas mot säkerhet i nyproducerade bostäder inte amorteras under de första fem åren. Denna möjlighet gäller endast för den som är förstahandsköpare.

Lån som lämnas mot säkerhet i fastighet som är fastighetstaxerad som lantbruksenhet omfattas inte av amorteringskravet.

Omvärdering av bostaden

Amorteringskravet utgår från marknadsvärdet på din bostad. Huvudprincipen är att omvärdering av bostaden som kan ligga till grund för att räkna om din belåningsgrad endast får ske vart femte år.

Omvärdering får även ske om det skett en avsevärd värdeförändring av din bostad av annan anledning än den allmänna prisutvecklingen på bostäder. Det kan till exempel handla om att du gjort en omfattande om- eller tillbyggnad. Renovering av enbart kök eller badrum eller tillbyggnad av balkong anses till exempel i normalfallet inte ge en avsevärd värdeförändring.

För dig som redan i dag äger din bostad gäller att omvärdering av bostaden får ske i samband med att du för första gången utökar din belåning efter att amorteringskravet börjat gälla. Därefter gäller de vanliga reglerna för omvärdering av bostaden, det vill säga att det får göras vart femte år eller om det skett en avsevärd värdeförändring.

Ikraftträdande

Föreskrifterna ska börja gälla den 1 juni 2016.

Finansinspektionen, pressmeddelande

 

Företagsaktuellt nr 3 2016

Skatteförslag inför höstbudgeten

Regeringen har presenterat en rad skatteförslag med budgeteffekter som kan träda ikraft 2017. Den slutliga utformningen kommer att framgå av höstens budgetproposition för 2017.

Begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen

Uppräkningen av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt ska begränsas för 2017. Den beräknas därmed enligt nuvarande prognos uppgå till 438 400 kr för 2017. Utan begränsningen av uppräkningen beräknas den nedre skiktgränsen uppgå till 442 700 kr för 2017.

Ändrad ränta på skattekontot

Intäktsräntan i skattekontot sänks till som lägst 0 procent. Syftet är att motverka att skattekonton används för kapitalplacering då räntan med nuvarande regler är skattefri och som lägst 0,5625 procent. Förslaget gör att statens kostnad beräknas minska med 730 miljoner kr år 2017.

Skattereduktion för underhåll av vitvaror

Det ska införas en skattereduktion för reparation och underhåll av vitvaror i bostaden. Liksom för RUT-avdraget är det arbetskostnaden man kan få en skattereduktion för, inte kostnader för material, resor med mera. Arbetet ska utföras i bostaden, vilken inkluderar garage, förråd eller tvättstuga.

Sänkt moms på mindre reparationer

Momsen på mindre reparationer sänks enligt förslaget från 25 procent till 12 procent. Det gäller reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hemtextilier.

Växa-stöd för den första anställda

Enskilda näringsidkare som inte har haft någon anställd under 2016 och som anställer en person efter 31 mars i år ska enligt förslaget bara betala ålderspensionsavgiften på ersättningen till den anställde under de tolv första månaderna. Övriga arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt behöver alltså inte betalas.

Den nya lagen föreslås träda ikraft den 1 januari 2017 och gälla till och med den 31 december 2021. Lagen ska tillämpas på ersättningar som betalas ut efter den 1 januari 2017.

Avdrag för klimatkompensation

Avdraget ska enligt förslaget gälla för företag, inklusive enskilda näringsidkare, som inte omfattas av EUs system för handel med utsläppsrätter. Avdraget, som alltså inte omfattar privatpersoner, avser kostnaden för utsläppsrätter som tas bort från handelssystemet för att klimatkompensera för växthusgaser som har släppts ut i den egna verksamheten.

Sänkt reklamskatt

Förslaget innebär att reklamskatten för annonser sänks och gränsen för redovisningsskyldighet höjs från 20 000 kr till 60 000 kr för andra än periodiska publikationer. Den höjda beloppsgränsen beräknas medföra att bland annat cirka 700 småföretag och idrottsföreningar slipper redovisa och betala reklamskatt.

Avdragsrätt vid representation

Enligt förslaget ska avdraget för representation som avser lunch, middag, supé eller annan förtäring slopas vid inkomstbeskattningen. Men utgifter för enklare förtäring av mindre värde ska dock fortfarande få dras av. Momsavdraget för måltider får beräknas på högst 300 kr exklusive moms per person och tillfälle.

Nedsättningen av förmånsvärdet för miljöbilar

Den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar förlängs med tre år, till och med det beskattningsår som slutar den 31 december 2019. Den maximala nedsättningen minskas från dagen 16 000 kr till 10 000 kr per år.

Kommande förslag

Regeringen avser att i höstens budgetproposition återkomma med förslag om

• begränsad uppräkning av den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017,
• införandet av en möjlighet till undantag från skatteplikt för moms vid en omsättning på högst
  30 000 kr per år,
• höjning av skatten på sprit med 1 procent och på övriga alkoholdrycker med 4 procent.

Regeringens proposition 2015/16:100

Företagsaktuellt nr 3 2016

 

Förslag om amorteringskrav

Regeringen föreslår i en proposition att långivare ska tillämpa villkor som bidrar till en sund amorteringskultur när de beviljar nya bolån.

Regeringen föreslår att en ny bestämmelse införs om amorteringskrav i lagen om bank- och finansieringsrörelse. Förslaget innebär att kreditinstitut som lämnar bolån till enskilda personer ska tillämpa återbetalningsvillkor som är förenliga med en sund amorteringskultur och motverkar alltför hög skuldsättning hos hushållen. Amorteringskravet gäller bolån med panträtt i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt samt bostadsbyggnad på ofri grund. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, ska få meddela föreskrifter om amorteringskravet.

För att minimera risken att nyproduktion av bostäder minskar, bör krediter som lämnas för förvärv av en nyproducerad bostad kunna undantas från amorteringskravet. Undantag från amorteringskravet bör även kunna beviljas, dels genom att vissa särskilda skäl föreligger, till exempel närståendes dödsfall, arbetslöshet, sjukdom eller skilsmässa, dels att undantaget ligger inom ramen för god kreditgivningssed. Enbart nya bolån ska omfattas av amorteringskravet.

Lagändringen föreslås träda i kraft 1 maj 2016.

Regeringens proposition 2015/16:89

Läs också: Föreskrifter om krav på amortering >>

Företagsaktuellt nr 2 2016