Publicerat 13 maj 2020 i kategorin Artiklar

Sjuklöneansvaret – Nu kommer återbäringen

En av de första åtgärder som presenterades för att hjälpa företagen i Sverige med anledning av coronaviruset var att staten under april och maj månad tar över sjuklöneansvaret från företagen. Nu är det dags att rapportera.

Bland de förslag som presenterades i den andra ändringsbudgeten var ett att lyfta av sjuklönekostnaderna för arbetsgivarna. I samma ändringsbudget fanns även slopat karensavdrag, korttidsarbete, likviditetsersättning via skattekontot och beslutet togs den 2 april. Åtgärden genomförs genom att reglerna för det befintliga stödet Ersättning för höga sjuklönekostnader blir mer generösa. Det innebär att rapporteringen kommer att ske via arbetsgivardeklaration på individnivå, AGI, eftersom uppgifterna redan finns i ruta 499.

Utbetalning

Ingen ansökan behövs utan arbetsgivaren får utifrån dessa uppgifter den ersättning som Försäkringskassan beräknar via Skatteverkets skattekonto.

Försäkringskassan kommer att besluta om ersättningen månadsvis, snarast efter att arbetsgivarna har lämnat sin arbetsgivardeklaration till Skatteverket. Den första krediteringen kommer därmed att göras efter den 12 maj 2020. Handläggningen kan avgöra när pengarna betalas tillbaka, om Försäkringskassan behöver kompletterande uppgifter kan det dröja, men så snart som möjligt.

Om det gäller ett aktiebolag och ägaren är anställd i bolaget får ägaren i egenskap av arbetsgivare ersättning i efterhand för sjuklönekostnaderna. Det sker via skattekontot efter att sjuklönekostnaderna är redovisade i arbetsgivardeklarationen.

I kombination med andra åtgärder

När det presenterades att staten skulle överta sjuklöneansvaret den 19 mars var inte nedsättningen av arbetsgivaravgifter aviserad. Konsekvensen blir, när dessa två regler ska kombineras, att sjuklönen för de upp till 30 personer som omfattas av nedsättningen måste hanteras. Och där finns det inte något lagligt stöd för hur det ska hanteras, varken för Försäkringskassan eller Skatteverket. I sjuklönelagen 17 § framgår att det är sjuklön enligt 6 §, inklusive därpå belöpande avgifter och skatt som ska utgöra underlag för sjuklönekostnader. Det innebär att sjuklönen inklusive de arbetsgivaravgifter som utgör underlag för beräkningen av ersättningen inte kan bli högre än den kostnad som arbetsgivaren faktiskt har.

Proportionering

Det finns olika sätt att hantera detta. Srf konsulterna förordar proportionering. Proportionering innebär att om ersättningen under en månad avser både lön och sjuklön och det totala beloppet överstiger 25 000 kronor, ska man proportionera de rapporterade avgifterna.

Först beräknas den totala avgiften att betala och sedan proportioneras den enligt:
sjuklön/den totala avgiftspliktiga ersättningen * totala avgift = avgiftsdelen av sjuklönekostnaden.

Exempel, 30 000 kr + 2 000 kr i sjuklön blir 32 000 kr i bruttolön.
25 000 * 10,21% = 2552
7000 * 31,42% = 2199

Sammanlagda arbetsgivaravgifter: 2552 + 2199 = 4751

sjuklön 2 000/den totala avgiftspliktiga ersättningen 32 000 * total avgift 4751 = avgiftsdelen av sjuklönekostnaden 296 kr.

På ruta 499 blir det då sjuklön 2000 kr + 296 kr arbetsgivaravgift d v s 2296 kr.

Dokumentera

Det är alltid viktigt att dokumentera och framförallt när det är snabba beslut kring åtgärder som påverkar löneprocessen. Att ha kontroll på hur det systemstöd som används vid beräkningar bör ingå i dokumentationen. OM det kommer mer information, riktlinjer eller beslut så behöver det finnas tydlighet i hur detta har hanterats.

Publicerat 15 november 2023

Semesterledighet vid hel sjukskrivning – är det möjligt?

Det korta svaret är nej. Man kan inte ha två ledighetsorsaker samtidigt. Dessutom är grundsyftet med semesterledighet att man som anställd ska vara ledig för vila och rekreation. Något som troligen är svårt att uppnå om man samtidigt är sjukskriven. Syftet är inte heller att kunna förstärka sin ekonomiska situation.Försäkringskassan har visserligen inga invändningar mot …

Läs mer

Publicerat 15 november 2023

Undvik kvarskatt nästa år

Kvarskatt och höjda kostnadsräntor har under hösten fått stor uppmärksamhet. Många pensionärer har fått kvarskatt, bland annat 57:orna som har hamnat i kläm avseende skattereglerna. Den höjda kostnadsräntan på skattekontot innebär att det kan bli en dyr historia att inte betala kvarskatten i tid. Även tillfälligt anstånd som företagen fick under pandemin ska betalas eller …

Läs mer

Publicerat 15 november 2023

Julgåvor – vad gäller i år?

Inga nya beloppsgränser för julklappar till de anställda – utan det är fortfarande högst 500 kronor som gäller för att gåvan ska vara skattefri för de anställda. Visst finns det förutsättningar som ska vara uppfyllda för att den ska vara skattefri? Ja, det stämmer. Detta gäller för julgåvor till kunder.Beskattning av gåvan hos den anställde Utgångspunkten är att alla …

Läs mer

Publicerat 15 november 2023

Höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare

Regeringen höjer försörjningskravet för arbetstillstånd som ett steg mot mer rättvisa arbetsvillkor.Försörjningskravet, som innebär att inkomsten måste täcka både boendekostnader och levnadskostnader för den sökande och deras familjemedlemmar, fungerar som en indikation på ekonomisk stabilitet. Från och med den 1 november gäller dock ett nytt, höjt försörjningskrav för …

Läs mer

Publicerat 18 oktober 2023

Fick du slutskattebeskedet i augusti?

Då är snart dags att betala kvarskatten – senast den 13 november ska den vara betald. För att få en mer korrekt debiterad preliminärskatt framöver kan man behöva en preliminär inkomstdeklaration för detta inkomstår och undvik på det sättet kvarskatten till nästa år. Slutskattebesked i augusti Den som fick sitt slutskattebesked för inkomståret 2022 i augusti ska betala …

Läs mer

Publicerat 17 oktober 2023

Höjt prisbasbelopp – så påverkas du!

Nu har regeringen beslutat om prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet för 2024. Men vilken betydelse har prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet? Regeringen har även valt att inte höja skiktgränsen för statliginkomstskatt för 2024. Vad innebär det?Beloppsnivåer för 2024 Prisbasbeloppet används vid beräkning av exempelvis intäkter, förmåner och avgifter och …

Läs mer

Publicerat 17 oktober 2023

Räkenskapsår behöver inte alltid betyda kalenderår

Under sommaren lämnade aktiebolag med kalenderår som räkenskapsår, in årsredovisningen till Bolagsverket och inkomstdeklarationen till Skatteverket. Att räkenskapsåret motsvarar kalenderåret är det vanliga. Men är det verkligen det bästa för ditt företag att ha kalenderår och behöver det verkligen vara så? Kan det finnas andra räkenskapsår som skulle vara bättre för …

Läs mer

Publicerat 17 oktober 2023

Höstaktuellt om semester

Har man kalenderår som semesterår kan det vara bra att nu gå igenom kvarvarande semesterdagar och planera för när sådana dagar som inte får sparas ska tas ut.Som anställd och arbetsgivare är man skyldig att se till att minst 20 semesterdagar tas ut i ledighet under semesteråret. Semesteråret kan löpa under olika perioder. Om företaget följer semesterlagens regler är det från 1 …

Läs mer

Publicerat 13 september 2023

Höjd ränta på skattekontot- igen

För andra gången under 2023 höjs både kostnadsräntan och intäktsräntan på skattekontot. De nya räntorna gäller från och med den 1 augusti 2023. Den höjda räntan påverkar bland annat företag som har tillfälligt anstånd med betalning av skatter och avgifter. Räntorna på skattekontot är samma för företagare och privatpersoner.Vi har varit vana med låga kostnadsräntor, men …

Läs mer

Publicerat 13 september 2023

Inkomster från försäljning av privata tillgångar

Sommaren är över och kanske hyrde du ut din sommarstuga eller husbil? Eller rensade du kanske rent av garaget och sålde prylarna? Nu kan Skatteverket få kontrolluppgifter från dina försäljningar på webben och din stuguthyrning.Det är olika regler som gäller när extra inkomster ska tas upp i deklarationen och därmed eventuellt beskattas. Nytt är att digitala plattformar ska …

Läs mer

Gå till startsidan