Ombyggnaden av en del av en ekonomibyggnad till bostad var enligt kammarrätten avdragsgill eftersom byggnaden var en näringsfastighet.
I det aktuella målet hade övervåningen i en ekonomibyggnad på en jordbruksfastighet byggts om till bostad. I byggnadens undervåning fanns förrådsutrymmen som hyrdes ut till utomstående. Övervåningen hade innan ombyggnaden använts som lagerutrymme av fastighetsägaren Nils.
Nils som ansåg att byggnaden var en näringsfastighet hade dragit av kostnaderna för ombyggnaden samt den ingående momsen som belöpte på beloppet.
Skatteverket och förvaltningsrätten ansåg att byggnaden var en privatbostad och nekade därför Nils avdrag.
En privatbostad är ett småhus som till övervägande del, mer än 50 procent av husets yta, används eller avses att användas som permanent- eller fritidsbostad av ägaren eller någon närstående till honom. Alla fastigheter som inte uppfyller kraven för att räknas som privatbostad är näringsfastigheter.
Kammarrätten i Jönköping inledde med att avgöra om byggnaden var ett komplementhus till det bostadshus som var huvudbyggnad på fastigheten. Med komplementhus avses garage, förråd och annan mindre byggnad. Det som är avgörande för gränsdragningen mellan ett komplementhus och ett småhus är byggnadens funktion för boende. När den övervägande delen av byggnadens värde avser sådan del av byggnaden som är inrättad för boende bör den hänföras till småhus. Det gäller även om den självständigt inte kan utgöra permanentbostad eller fritidshus.
Kammarrätten konstaterade att det enligt den utredning som fanns i målet så översteg värdet på den del av byggnaden som var inrättad för boende klart värdet för den del som var inrättad som förråd. Byggnaden kunde därför inte klassificeras som privatbostad till följd av att den var ett komplementhus till huvudbyggnaden.
Kammarrättens nästa steg i prövningen var att bedöma om byggnaden till övervägande del användes av Nils eller någon närstående till honom för permanent- eller fritidsboende. Båda våningarna i byggnaden hade samma golvyta. Men eftersom övervåningen hade snedtak blev den användbara arean på den våningen mindre än motsvarande area på den nedre våningen. Men oavsett beräkningssätt översteg inte ytan på övre våningen ytan på den undre våningen, konstaterade kammarrätten. Byggnaden skulle därför klassificeras som näringsfastighet och kostnaderna för ombyggnaden var därmed avdragsgilla i inkomstslaget näringsverksamhet.
Avdrag får inte göras för ingående moms som hänför sig till stadigvarande bostad. Då Nils inte lyckades göra sannolikt att den ombyggda delen av byggnaden skulle användas i yrkesmässig korttidsuthyrning fick han inget avdrag för momsen på utgifterna för ombyggnaden.
Dom 2016-08-29, mål nr 536-537-14
Företagsaktuellt nr 6 2016
AI-förordningen trädde i kraft i augusti 2024 och sätter ramarna för hur artificiell intelligens får användas inom EU. Samtidigt har EU-kommissionen presenterat Digital Omnibus, som ska göra regelverket mer proportionerligt – särskilt för små och medelstora företag. Men oavsett lättnader kvarstår ansvaret alltid hos den som använder AI. – Förhoppningsvis ger regelverket …
Allt fler företagare upplever att regelbörda och byråkrati bromsar tillväxten. Fyra av tio företag anger i dag att administrationen är ett betydande hinder – en tydlig ökning de senaste åren. För småföretagare, med begränsade resurser, kan konsekvenserna bli särskilt kännbara. Så här minskar du risken att fastna i regelkrångel och kan fokusera mer på att utveckla din …
Före den 31 mars måste du som arbetsgivare se till att dina medarbetare tar ut de semesterdagar som inte får sparas. Det följer av semesterlagens huvudregel och är en tvingande regel som syftar till att säkerställa vila och återhämtning. För många företag innebär semesterårsskiftet att både intjänandeåret och semesteråret avslutas den 31 mars. Medarbetarna tjänar in …
I skymundan av ändringarna av 3:12-regler har riksdagen även beslutat om en skattereduktion för juridiska personer som ger gåvor till social hjälpverksamhet och vetenskaplig forskning. Reglerna gäller för gåvor som ges från och med den 1 januari 2026. I den här artikeln går vi igenom vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för att företaget ska få skattereduktion och för …
Lön kan vara en känslig fråga, särskilt när det handlar om den egna lönen. Med det nya lönetransparensdirektivet ökar förväntningarna på att kunna jämföra sin lön med andras – men blir det verkligen så? Lönetransparensdirektivet utgår från EU:s grundläggande princip om att kvinnor och män ska ha lika lön för lika arbete. Principen fastställdes redan 1957 i de …
Hur skapas lönsamhet och tillväxt i en konkurrensutsatt och konjunkturkänslig bransch som skönhetsvård? För Forma Vita är svaret tydligt. Sedan starten har de haft en trygg redovisningskonsult vid sin sida. Det har gett bolaget det ekonomiska lugn som krävs för att våga utvecklas. Från passion till business Bakom Forma Vita står makarna Eva och Carl Westerby. Trots att de hade …
Vid årsskiftet trädde flera nya lagar och regler i kraft som påverkar både företag och rådgivare. Här sammanfattar vi de viktigaste nyheterna. Nya 3:12-regler 3:12-reglerna är de särskilda beskattningsregler som gäller för delägare som innehar kvalificerade andelar i fåmansföretag. De nya reglerna innebär bland annat ett nytt sätt att beräkna gränsbeloppet. Läs mer …
Rätt eller fel men vi kallar reglerna för 3:12-reglerna. De gäller delägare i fåmansaktiebolag som äger kvalificerade aktier i företaget – egentligen delägare i aktiebolag som ägs av ett fåtal personer och som även arbetar i företaget. Det är med rätta som både företagare och skatteexperter har kritiserat reglerna. De är både komplexa och svåra att förstå. Nu har …
Bakom Järvsöbackens snabba tillväxt finns inte bara fler nedfarter och bättre liftar – utan också ett långsiktigt partnerskap med flera lokala aktörer. En viktig nyckelspelare i framgången är redovisningsbyrån Midama Ekonomi. Genom nära samarbete, strategisk rådgivning och löpande stöd i allt från bokföring till verksamhetsutveckling har redovisningskonsulterna på byrån …
I somras beslutade Bokföringsnämnden om en hel rad ändringar i K2-regelverket. Ändringarna innebär bland annat att vissa företag inte längre kommer att ha möjlighet att tillämpa K2 i årsredovisningen per den 31 december 2026. Även om det kan kännas långt borta, och det först ska upprättas en årsredovisning för 2025, är det klokt att redan nu fundera på om ditt företag …
Vi är anslutna till Srf konsulterna